torsdag, september 15

Hmm....

.. Hade tänkt blogga om en helt annan sak, men det tar jag senare.

Så sällan jag får kommentarer i min blogg, så blev lite snopen då en K R hade kommenterat med en länk.  I å med att användaren inte längre finns kvar, så tänkte jag "svara på kommentaren" här!

Så, TACK för länken, kollade in den! Och jo, jag håller med, de e ganska mkt borrelia-hysteri överlag, även om de e en sjukdom man inte helt ska förkasta (speciellt då vi har börjat få fästingar här nu, som inte funnits under mina 34 levnadsår...Inte så nära som på vår egen gård!). Blev faktiskt testad för borrelia när värken var som värst, alltså ledvärken då. Mig veterligen har jag bara haft ett endaste fästingbett, å det utan några konstiga ringar å tjafs.

Jag gav upp med att få nån hjälp, efter 4-5 år, eftersom det kändes som dom testat allt på mig. Celiaki, reuma (t.o.m 2 gånger tror jag), d-vitaminsbrist, b12-brist, c-vitaminsbrist, Dexametasontest, Hypotyreos tror jag dom testade säkert 3-4 gånger (eftersom värdena faktiskt ändrar från å till), ja gud vet allt va dom har testat, kommer inte ens ihåg.

Idag mår jag helt acceptabelt bra, lider inte av dessvärre ledvärk, som var riktigt riktigt jobbig i 3-4 års tid, morgonstelhet i vristerna så jag knappt kunde gå nerför trapporna utan att stödja mig mot väggen, fingrar som jag inte fick böjda runt ratten.. Det enda som egentligen är kvar från den tiden, är min svullna vrist, som nu varit svullen sen 2010.

Det som fortfarande är ett problem för mig, det är tröttheten. Nu är den extra jobbig eftersom jag blir tröttare på hösten å även på våren en period. Det var inte alls många dagar sen jag tänkte "-Ska man faktiskt acceptera dethär? Ingen ork för socialt liv? Gå å lägga sig klockan 19?"

Nu hittade jag faktiskt ett blodprov från 2013, som jag skrev, reuma, celiaki, även diabetes, borrelia, lakotsintolerans (står så fint en analyskommentar "hos den undersökta konstaterades genotypen C/T. Denna genotyp är inte kopplad till laktosintolerans."), tydligen 2 borreliaprover som gjorts, S-Borr C6, samt S-Borr-lgG (det senare låg faktiskt på övre gränsen, 19 av max värde 19), TSH, FT4 och T3, alla 3 hör ti sköldkörteln (alltså hypotyreosen)

Förutom mina kära älskade leukocyter som alltid är förhöjda, så va de inte mkt som var tokigt rent blodprovsmässigt. Uttorkning låg jag precis på gränsen, överskott på B12 vitamin hade jag, järn som ska ligga på mellan 9 å 34, hade jag 15 på, "järnlagret" som ligger mellan 13-150 hade jag 76 på, så ni get the point, the mesta ligger precis mitt i. Å ändå led man så mkt som man gjorde.

Så vad gör man då? Det är såna gånger jag e lite less över att Dr T gick i pension, även om det inte var hans område. Men med tanke på när han ringde mig en dag då jag satt på hästryggen, å var förbannad över en läkare på malmska som inte hade kunnat göra en nålbiopsi på en lymfkörtel som t.o.m jag kände av (indirekt ifrågasatte hans kunskap då), å sa att jag sku pallra mig ti vasa följande dag för en biopsi, så skulle han nog sett till att jag fått den hjälp jag behövt.

Det var nåt annat strul oxå med nå läkare å han sa till mig "Hädanefter ser jag personligen till att du i fortsättningen får komma till mig, å inte några andra läkare". Dvs, även när han gick i deltidspension å var bara där var 3e vecka, så bokade dom in mig till honom. Vilket var otroligt skönt, man behövde aldrig dra "sama story" varje läkarbesök, han kände min kropp utan å innan.. Bokstavligen t.o.m..

Nåja, snacka om att tappa den röda tråden, men de e ju inte helt ovanligt när det kommer till mig ;) Det andra jag hade tänkt skriva om får jag nog ta i ett annat inlägg, e ju ett rent under om nån orkar läsa såhär långt.

Så att jo. Idag mår jag helt okej, förutom den förbannade tröttheten, och jag hoppas innerligt att ledvärken inte är något "skov-relaterat", som kan vara borta några år, för att sen återkomma. Ibland önskar jag att jag visste exakt vad som orsakats av cellgifterna, hur gammal är min kropp (eftersom den föråldrats i förtid pga cellgifterna), å vad beror på just det. Men det är frågor som troligtvis ingen kan besvara.

Att fysioterapeuten man blev remitterad till säger efter 10 behandlingar med diverse olika metoder "Jag kan tyvärr inte hjälpa dig mera, du behöver en specialist". Sen träffar man specialisten (rehabiliteringsöverläkaren) som oxå till sist säger "tyvärr kan jag inte hjälpa dig, men jag skickar dina papper till din onkolog".

Visst vore det roligt att få träffa läkaren som det stod om i länken, absolut. Visst vore de otroligt skönt å få veta vad nervfelet i mitt vänstra ben beror på, å om det på nåt vis är botligt. Visst vore de roligt å veta varför jag får nervsmärta i ansiktet (som jag tackolov inte drabbas av så ofta nu, å har fått ny medicin som verkar hjälpa riktigt bra!) Kanske min huvudvärk som jag ofta har å skyller på vädret (lågtryck, blåst) beror på något helt annat? Kanske mina ljuskänsliga ögon (= huvudvärk även av starkt solljus) beror på nåt annat? Vem vet?

Nåja, klockan är kvart i 8, å det är de facto dags för mig att söka mig till sängs, varit extra trött idag, var lite varmt senaste natt, så hoppas på en bättre sömn inatt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar