tisdag, januari 5

Håhå...

Senaste natt var nog en natt from hell.

Visserligen kan man skratta lite åt att jag faktiskt sov med en mössa på huvudet. Jaja, när man har sånhär värk, man blir nojig, i shit you not. Allt blir placebo för man är så förbannat rädd för smärtan, så sku de visa sig nångång att värken sku lätta om jag tex stod på huvudet, ja då fan sku ja stå på huvudet!

Gick med i en TN-grupp på fejjan, engelskspråkig sådan, då jag inte hittade nån på svenska (TN = Trigeminusneuralgi, försök uttala den du!) och nej, jag har inte den diagnosen, men värken är densamma, så jag tänkte att jag kanske kunde få några bra tips. Fick faktiskt tipset att "use a heating pad", så jag virade värmefilten runt nacken å den sidan av ansiktet som är sjuk, å det lättade kanske till en viss del. Nu är det dock lite svårt att säga med säkerhet, som sagt, senaste natt, den vill jag inte uppleva igen. 6-8 voltaren + 2 sirdalud. Kl 01 steg jag upp å började dra kläderna på mig å sku fara ti sjukan. Efter lite yrande så var värken betydligt bättre (blir ofta sämre när man ska sova/ligger ner), så jag orkade helt enkelt inte, utan var uppe en liten stund å gick sen å la mig igen. Kastade då in sista 2 voltaren å en sirdalud, å sen på nåt jäkla vänster lyckades jag somna. Så ungefär 3h har man sovit inatt.

Hade gärna skippat trettondagen, men nu e jag nog lite jäkla tacksam att vi är lediga i mön.

Idag (notera även varmare väder å mindre blåst), så har det varit tidvis bättre. Den ihållande värken har varit uthärdlig å attackerna har varit typ "nuuu kommer jaaaa.... nää, ja skojja bara", så man har överlevt. Den ihållande värken är den som jag kan dämpa med värkmedicin, men attackerna, dom e helt okontrollerbara. En typ skrev på fejjan igår att trillingnerven sägs vara den enda nerv med "eget liv". Tro fan det, jag säger inte emot! Dessutom har jag lurat bort (som sagt, placebo) attackerna med att turbo-jumppa hela skulderbladet. Jag insåg att de där handtaget när man ska in i lastbilen, e lite förbannat bra att ta tag i å "dra loss skulderbladet"! Att jag inte noterat det förut!

Har nåt vagt minne av att jag har beskrivit spändheten som att bägge skulderbladen e fastbundna i varandra, knuta som en korsett, med järntråd. Dessutom hade Sipinen tipsat om såndära små knep som att sitta på handen å typ, sträck sig uppåt? Eller hur man ska förklara.. Stå böjd över en skottkärra å lyft handtagen.. dock inte enbart med armmuskler, utan använd skulderbladen. Eller helt enkelt en roddmaskin på gymmet.

Har kört tensen ikväll, först bägge plattorna på vänstra skulderbladet (har fortfarande inte hitta det kritiska området, tror dock ja träffade rätt nära idag), samt sen på bägge axel-nack musklerna. Körde en bra stund där, å bannemig jag tycker värken har... förändrats. Känner mig mer rörlig å överlag lite lösare överallt, så kanske det hjälper? Hade t.o.m lätt träningsvärk i höger sida häromdan då ja kört tensen! Kändes oxå som svullnaderna i käkleden sku ha gått ner lite.. alltså bakom tänderna upp mot käkleden eller hur man nu ska säga.

Igårkväll upplevde jag flera gånger såndära.. Jag vet seriöst inte hur jag ska förklara, men då ja ligger på ett visst sätt i sängen, på mage, men har huvet åt höger, så känner man hur de spänner till.. spänner lite mera.. ååå lite mera, å sen mittiallt -fjoing- å så känns de som huvet sku ruska till. Vet inte om det sådär synligt gör det, men de brukar iaf vara ett säkert tecken på extrem spändhet för mig. No shit...

Så ja, jag kan iallafall summera å säga att den här dagen har känts bättre. Sa jag redan att jag inte tagit nån värkmedicin alls idag? Sen om jag lyckas sova är ju en annan fråga, men då blir det nog sjukan direkt om jag känner att det börjar bli värre.

Nåja, nu ska jag se klart independence day å sen försöka sova. Ett under att jag är vaken ännu..!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar