fredag, januari 31

Överlevde...

...skoldagen, även om de höll på bli lite kämpigt ett tag.

På förmiddagen åkte vi till brandstation i bennäs, å hade först lite föreläsning å diskussion, vilket var riktigt intressant. Sen gick vi ut i hallen å fick börja elda lite, men då höll de nog på gå lite på tok för mig, benen bara skaka å skaka, å ti sist måsta ja gå å ställ mig mot en vägg... Vellu såg ju dehär direkt, så han kom gåendes å fråga om ja e okej, å så hämta han en stol åt mig så jag fick sitta.

Eftermiddan så börja man piggna till lite mer, orken börjar komma sakteligen tillbaka.. Trött jo, men ... bättre å bättre för varje minut. Kollade lite hastigt på övre kompressen, såg ut som de sku ha kommit lite blod, men som sagt, himla lätt för blödningar när de bara e mjukvävnad. Funderar på att slita bort bandagen helt, håller på bli galen, såret har börjat klia som fan... !

Tre timmar orka jag vara hemma, sen tog rastlösheten mig. For till stallet vid 6 tiden å var där till ungefär 9. Hade såpass mkt energi då ännu, så ja fundera på att fara på en lugn länkki efteråt, tar ju lite på andningen när man har två bandage lindade runt bröstkorgen, men tog mig en seriös funderare eftersom jag hade haft lite stegring tidigare på dagen, å börja funder på att kanske inte anstränga kroppen alldeles för mkt fysiskt. Så jag satsar på en promenix i mön istället!

Fortsätta på ljudboken ja började på på sjukhuset å ta en långsam promenix. Som sagt, tungt me andningen me bandage som spänner.

Börjar snart tro att dom opererat bort min trötthet... ! Efter att vi skrev kompetensprovet har jag sprudlat av energi, vettefan va som hänt. Kan dock lugnt påstå att NU sku ja vila ta blodprov... hmm, iofs ja ska ju göra det, tusan det hade ja glömt! Nåja måndag morgon! ... Kanske... Hmm, tusan att jag inte tänkte på det lite tidigare, då hade ja försökt boka tid till måndag morron. Är fasteprov ja ska på, å på måndan börjar vi först halv 9, så hade ju haft en bra chans då iaf... Jamenar, så ja sku ha kunnat dricka kaffe efteråt.

Nåja, ja kan ta de efter onsdan oxå.

Jag kan fortfarande inte förstå att jag blev op:ad igår, jag känner absolut ingenting. Nåja till å från kliar det ju helvetiskt, men absolut ingen ömhet eller nåt...! Jag kan lixom inte tro att de e sant heller!

Nej nu ska jag nog försöka sova, tror ja gått på lite övervarv idag, så ja hoppas på att ja sover länge i mön!

Goood morning wooorld!

Här sitter man nu, klarvaken!

Nå, vatusan, ja gjord väl inget annat än sov igår :D Å förbaskat va ja hade ont i ryggen av allt liggande -.-
Men inatt har det nog gått bra att sova. Slängde nog in en panadol 1g igårkväll som jag blivit beodrad, men undrar nog om de egentligen behövdes. At this moment, känner jag inte av nånting! Ingenting! Om jag orkar ska ja kolla blödningen vid lunchtiden idag, för att checka att allt e ok. Men är såpass hårt lindad, så de e bättre än en rejält stadig sport-bh.

Rätt humor å, kände mig som ja vet int va igår på op-bordet. Dom la tusn elektroder (ni vet dom där runda plattorna som mäter allt), på mig, hade nog säkert 4-5 st. Sen förstås dropp då, å pulsmätarn i fingre. Utöver de, så brännplattan på benet (nån jordningsgrej, eftersom dom sku svetsa..) å sen ännu 2-3 plattor i pannan som sku mäta hur djupt ja sover. Blev lite skraj då hon som sku lägg dit dom sa "jag ska skrapa bort lite skinn från pannan din".. WHAAAT! Trodde ju typ hon sku dra me nån kniv då, å karv bort lite, men neeheeej, de var som en skön ansiktsbehandling :D Typ ansikts-sandpapper! ;D Så nu e ja len som en babyrumpa i pannan hahaha ;D (hon kunde ju ha fortsatt me hela ansiktet juh...!)

Håh, tänkte pilla tillbaka örhängena, dom vanliga e int så problem att få tibax, men de övre ja har, som e lite misslyckat trodde jag sku bli problem, men ääh, de va ju nästan enklast de :D De e skjutet (!!) halft genom brosket, vilket har lett till att det växt snett neråt/utåt. Så jag brukar inte röra det speciellt mkt, å nästan aldrig ha bort det... Å jag vet att örhängena kan nog va borta bra länge (nåja, en hel vecka har ja int bort dom), men ja blev bara stressad av att int ha dom i öronen ;D Dom första hålen ja gjorde hade ja fått i 6-års present. Så man har ju haft hål i öronen "några år..." ;) Men sen att sitta utan spegel å försöka hitta ett av dom där "tre hålen på raken" e ju lite knepigt höhö, de gäller att ha hålkänsla! hahaha Oj gud nej... ska ja va på dehär viset idag?! :D

Såja, nu fick ja dit pillat alla...! Nu kan ja känna mig lugn igen :) Det har nog tyvärr hänt sig att jag haft dom borta så länge, så de nästan växt fast, å de e ingen trevlig upplevelse :S

Piercingen la ja i igen, så fort sköterskan slet bort kanylen ur armen. Dessvärre var den ju i handleden, så de gick ju inte riktigt att böja på handleden... Dom envisades å försökte lägga på ovansidan av handen men de blev ju inte bra. Sen sa jag faktiskt åt dom, att de e nog ingen idé att försöka me ovansidan av händerna. Smart nog försökte inte samma person, utan tillkallade narkosläkaren istället som kom å la den. Skönast e insidan av armen, alltså mellan handleden å armbågen, där man int böjer armen, då e den minst i vägen, å där finns tillräckligt med hud oxå. As i said, i speak of experience. Mina ådror vet nog när de e dags för kanyler å springer å gömmer sig... !

Sitter å pratar med Murf, en annan gammal vän från Seafight. Inte så ofta ja träffar på honom heller, sen kväll för honom nu, han brukar gå å sova före kl 06 för mig, "have to get up for work" .. Å nu lyckades jag få älskade Brian to ts also. He doesnt come in too often anymore since he quit playin sf... sadly. I do misses his voice... (the guy i was talking with in another blog post... ) ... och nu blev det tydligen engelska helt automatiskt...!

Nåja, snart får man *viskar* får man ställa sig iväg till skolan! Yay!


torsdag, januari 30

Äntligen hemma..!

Halv 1 låg jag i min säng ännu, utan att ha fått pre-op-piller. Huhhu... å jag sku va där halv 8 i morse! -.-

Nåja, allt har gått bra, nåt hörde jag mumlas om att det gick inte riktigt som dom tänkt, tyckte nån läkare sa att jag höll på vakna mitt under operationen eller nåt sånt, men va lite groggy så jag hörde inte riktigt.

Kl 15 kände ja att dom klappa till mig lite på kinderna å tyckt de va dags ja sku vakna, å hade en helvetisk pannknack. En sköterska fråga om de va migrän eller huvudvärk, å ja sa nog bara att ja tror int de e migrän, känns nog som huvuvärk. Vadå, ja hade ju int fått kaffe på hela förbannade dan! Fick nå smärstillande "Jag kommer att ge dig en ganska stark medicin nu, så det går om fort" och efter 2-5 minuter var pannknacken som bortblåst.

Inga andra problem i övrigt. Sjuksköterskan som tog hand om mig på dagkir:en fråga t.o.m 2 gånger om ja ville ha nå värkmedicin, men ja sa att ja har int ont i dehär skedet, så ja står över. Dock får ja bara äta panadol de första dygnet pga nån medicin ja fått i operationssalen.

Nu e jag inlindad me två superbandage som ska hålla booben på plats (fan va ja skrattar när ja får säga att jag har gjort ett boobie job!), ska undvika att hoppa å härja så mkt, då de är så mjuk vävnad, som lätt börjar blöda. Vi kollade såret strax innan ja for hem för att se what kind of sårplåster hon hade lagt, å det var inte ens blod på kompressen heller...!

Hon sa att ja får promenera å leva normalt, men sku undvika att bli svettig, å ja.. tyngdlyftning, nog fick ja ju göra det, men ja sku undvika krafttag ;D Tror nog jag kan hålla mig från gymmet i 2 veckor, har ju inte varit där på 3 år ungefär ;D

Ja fick se oxå på operationsstället när sköterskan kolla va de var för sårplast, å de såg jäkla fint ut... Var snittat runt bröstvårtan på ovansidan, ett "rundat snitt", så tror nog inte det kommer att märkas mkt. Sköterskan sa de samma, kommer knappast att synas mkt "Ska nog vara en kvinna till att sy sånthär" :D Som sagt, duktig skön sköterska hade jag!

Ja vad mera ska ja säga då?! E lite trött, så har väl glömt hälften ungefär, men ja mår riktigt bra :) Skönt det...! Hoppas bara man kan sova någorlunda bra ännu, så då ska de nog fixa sig bra dethär! Börjar tro dom gett mig nåt uppåt, e ju helt ofantligt glad... Känns lite väl osannolikt att vara glad på operationsdagen?! Men kanske jag e glad över att ja inte har så ont å kan röra mig någorlunda vettigt :)

Nåja, snart får man gå å sova, som sagt, hoppas man kan sova någorlunda bra... brukar ju sova på magen/sidan, så man kanske blir lite småsjuk... !

onsdag, januari 29

Packa pappas kappsäck...

.... eller åtminstone plock ihop de ja ska ha med mig i mön. Dvs ladda upp plattan å flytt över en ljudbok på mp3 spelarn...!

Morgonens läkarbesök gick riktigt bra, mkt vettig läkare. Tyvärr slutar hon om en vecka... (Nåja, hon sa att hon sku se till att jag får komma till en läkare som tar tag i det... )

Vi gick igenom steg för steg det som stod i epikrisen (?) och diskuterade utifrån det. Sa även om hypotyreos å just de att jag blivit runtslussad från ställe till ställe. Fysioterapin sku hon kolla upp vattengympa om de sku funka me tanke på ledvärken, sku inte bli så stor belastning på lederna då åtminstone. Å ja, de var en massa, blodtrycket sku ja mäta 3 ggr om dan i 2 veckors tid, skriv ner på lapp å lämna in, sen sku dom ta ställning till om ja behöver nå form av blodtrycksmedicin.

Sen på inremed så tänkt ja börja bli lite arg.... Iom blodtrycket som var lite väl högt nu, vilket jag helt klart förstår, herregud dom senaste 1,5 veckorna, så inte undra på. Nå, då de va nå på gränsen sådär så sku dom väl ha vila ha mig över natten kvar å ja sa att de går nog int (då om nånsin steg ju blodtrycket!). De får dom si sig nån annanstans. Nå, de sluta me att hon ringde å kolla med anestesiläkaren som ok:ade det utan problem, eftersom jag inte har några andra sjukdomar!

Jag förstår ju att dom måste informera om standardprocedurerna, men jag sa uttryckligen att jag har genomgått den här sortens operation 4 gånger förut.

Nej, jag ska ta de en annan väg. Jag fick börja med att fylla i papper. Vikten skrev jag inte i, för det visste jag inte... Sen kom frågor om hur jag mått efter tidigare operationer, å iom att jag mått olika så skrev jag på nån rad där under att jag mådde illa dom 2 första, men dom 2 senare hadd ja int nå problem med. Så frågar hon "har du mått nå illa efter nån operation?" (när hon satt med pappret framför sig).... Ni ser ju vart dehär leder.

Nå, så sa ja att ja vet int viken sådär helt hundra, å de e ju rätt avgörande me tanke på mängden narkosmedel å bla bla bla, så hon hade en våg där å jag sa uttryckligen "Jag vill inte veta...!" "-jaha, nej du väger si å så mkt"... Nåja, då kokade ju håret vid det laget redan...

Kilona som vågen visar är inte relevant för mig den dagen jag tar itu med det problemet. Det kan enkelt bevias med den PTn vi hade häromdan, som hade oss att gissa hennes vikt. Hon var nu nå närmare 170 lång eller nå på 165+ eller nåt sånt, å smal som synden, å dom flesta gissa runt 54-55 kg, jag å JO gissa på över 60 (jag visste själv att när jag var någorlunda vältränad å någorlunda smal, vägde jag 64 kg), resultatet var 74 kg. (Ni kan kolla in bellaspalett.blogspot.fi om ni vill se hur 74kg muskler ser ut).

Så jo, då redan va ja ju rätt förbannad. Sen kom det där med att bli där över natten då... Och att jag har genomgått 4 likadana operationer förut. Hon berättade då att det sys med smältande stygn, att de ska nog inte bli så mkt ärr kvar, SER JAG UT SOM JAG SKU BRY MIG I ÄRR? ÄR DET SOM OM DE SYNS BRA PÅ MIG ELLER? LA JA INT UPP BILDER HÄROMDAN PÅ ÄRR FRÅN TIDIGARE OPERATIONER SOM KNAPPT SYNS?! Herregud.

Såna grejjer som var bra som hon påminde mig om, var de här me att inte duscha inom första dygnet (även om jag VET, tadaaaa, att jag kommer att få en 2 sidig information om sårvård efter operationen!!) att om man blöder mkt, så kanske dom byter förband innan man åker hem, här sa jag defacto inget, för jag orkade helt enkelt inte längre, men jag vet oxå av TIDIGARE ERFARENHETER att jag har förbaskat bra läkekött, när jag bytt första sårplåstret har det varit frågan om en tumnagel-stor blodfläck.

Men det gick lixom int hem nånting av det jag sa.

Det var så obvious att hon 1) har haft trauma efter en operation, 2) aldrig blivit opererad. Ja satt lugn som en filbunke (trots att ja kokade inombords) å brydde mig inte nämnvärt i hur det kommer att se ut, vilka sorts stygn dom använder bla bla bla. Jag behövde relevant information 1) när ska ja va där? 2) när ska ja senast äta? 3) va de så att ja sku duscha samma dag? 4) får ja ta med mig plattan för att fördriva tiden?

Det var ungefär det jag behövde veta inför det här.

BAH!



Läkare hit, läkare dit.

Idag ska jag på TVÅ läkarbesök! Höhö, lite humor (och onödigt) när två olika undersökningar pågår samtidigt. Nej, nu ljög jag, det är bara ETT läkarbesök, men sen ska ja till dagkir:en å få information om morrondagen.

Ska inte glömma att fråga om ja får ta plattan med mig, lär väl dö av tristess annars... ! Nåja, glömmer jag att fråga, kan ja ju i värsta fall ringa å fråga efteråt!

Så jo, första läkarbesöket handlar om remissen från vasa, blodtrycket, sömnapnén och eventuellt nåt annat oxå. Blodtrycksmedicin kommer ja väl att åka på förr eller senare, har det både från papsen å mamsens sida. Men sist ja testa, när ja hämta läkarintyget för körkortet, så var det lätt förhöjt å läkarn där sa att det var inget att oroa sig för (då ja berätta att det har funderats på om jag sku behöv nån lättare medicin)!

De riktigt lustiga är att jo, säkert sku ja kunna få ner trycket om ja sku vara lite hälsosammare, men dvs gå ner i vikt, motionera, mindre kaffe å mindre rökning. Men återigen, det lustiga är att trots att jag i det skede (för 2 somrar sen) hade samma livssituation som nu, så fick ja nästan lågt blodtryck istället! Det lägsta ja varit på, var 66/106...

Nåjo, vad som lite retat upp mig i samband me dehär e den där förbannade hypotyreosen. Googla på hypo2! Eller nej, ni får länk här. Thölix sa "Nu har jag läst igenom dina papper, du har en sjukdom som heter hypotyreos, googla fram det på internet så kommer du nog att känna igen dig!". Sen remittera han mig på blodprov för det. Å sen gick han i pension -.-

Nå, de e int de värsta ens i hela det här, de värsta e att alla läkare hittills sagt "Men om blodproven är bra, kan man ändå testa thyroxinmedicin (Levaxin), för man märker väldigt enkelt om det blir bättre eller sämre". Jag har gjort 3 eller 4 blodprover för hypo hittills, å fortfarande inte fått testa nån medicin?! Inremed i vasa sa att jag även skulle testas IGEN för hypo, men ingen e förbanna villig att låta mig testa medicinen.
Jag anser att levaxin inte är farlig, det är ett sköldkörtelhormon. Visst kan det ge biverkningar, å de e ju tackvare dessa biverkningar jag isåfall sku veta om det går åt rätt eller fel håll! Men nej.... *himlar me ögonen*

Nåja, vi ska se vad läkarn säger idag, vet inte allt vad som blev skrivet, men som sagt, inremed-läkaren försökte ju få mig att tro att jag bara e deprimerad å allt sitter mellan öronen. Dude(ette), jag har varit deprimerad i högstadiet, jag tror nog jag vet om jag är det eller nä.

"jaa, du har ju genomgått en ganska tuff sjukdom"... Och? Tycker ni, kära vänner, att de ser ut som jag sku ha några mentala problem efter cancern?! Att den sku påverka mig? Jag brukar snarare säga att jag var nog rätt person att få cancer, för ja klara av den rätt bra rent psykiskt sett, och ja bryr mig t.o.m nästan för lite numera å känner inte speciell "tacksamhet" över att jag fortfarande lever. Så är sanningen!

I HL-gruppen på effjan finns de personer som säger att dom inte orkar gå in å läsa varje dag för dom mår dåligt, herregud ja svarar nästan så gott som på varje inlägg där jag kan ge ens lite av mina egna erfarenheter, tips å råd, jag finns där för dom som behöver stöd! Senast nu i morse var det en norsk tjej som fått sin första ABVD igår, å undrade hur det är med illamåendet... Skrev hur det gick för mig! Vissa reagerar inte alls, jag reagerade väldigt kraftigt! Såpass att andra patienter sa "ojojoj, va hon har det jobbigt" å sjuksköterskorna kom å drog ett skynke runt sängen så jag fick spy ifred eftersom jag var så utmattad så jag orka int ens gå till toan...

Som ni märker så eldar jag ju upp mig. Sku en läkare komma med en giltig orsak sku jag acceptera den, men nu e de bara bortförklaring på bortförklaring! Sku THÖLIX kom med en förklarning eller osak så sku jag acceptera den!

Exempel, hade så förbannat ont vid revbensområdet på höger sida ett tag, fattade inte alls va de handlade om, kunde knappt andas, å åkte då in till godby mottagningen. En mkt bra läkare försökte palpera å jag gallskrek å tårarna sprutade, så jo jag hade jäkligt ont. Hon kunde inte känna ngt fel å trodde inte lungröntgen sku vara nödvändigt då de int verkar va nåt me revbenen iaf.

Nå, tids nog gick det över, å vid en återkontroll så frågade jag Dr T vad detta kunde ha varit - av ren nyfikenhet! Jo, en nerv som kommit i kläm. Sen la han handen mellan sista revbenet å höftbenet å tryckte till lite å fråga gjorde det ont?! Jo, eftersom jag rykte undan. "-Dina organ har trångt, å det kan lätt medföra att du även får nerver i kläm". Så va de me det! Nu vet jag hur det känns, ifall de kommer igen. Inget mer att fundera på där inte!

Härkas va ja kan mala på när jag blir upprörd över nåt, men så är det! Grattis om ni orkar läsa allt ;) Ibland har ja så mkt att skriva så ja rentav funderar på att göra två olika inlägg, men sen igen, ja bloggar så gott som 2 gånger dagligen, å majoriteten av inläggen är milslånga, så... :D

Om jag ska gå till ett betydligt trevligare ämne, så beslöt jag mig för att åka å hälsa på Jenny å Faxi igår, har inte riktigt haft ork att göra det på huuuuur länge som helst! Faxi visade nog sina åsikter om saken, först stod han med huvudet i famnen å ja sku paja å klia å gud nåde om jag slutade! Sen bet han mig i skon så ja börja skratta! Då förstod ja hinten! ;D

Funderade hårt på att investera i ett par skrinnare å försöka bege mig över gatan å testa lite. Dock är jag orolig över hur vristen tål detta?! Jag har nog testat mina rullare utan problem (bara normala balansen som varit bekymmer då), men inte haft problem me att vristen int sku hålla... Jag ser skrinnskobanan från mitt fönster, så ja kan ju int säga att de e långt. Ja, snett över korsningen bara...Dom har t.o.m belysningen på där på kvällarna, så... Jaa... får se.

Och idag skulle vi tydligen ha språk nu på förmiddan, lite engelska såvitt jag förstod på lärarn. Så de va lite surt att ja missar det nudå. Sen på eftermiddan sku vi ha en försäkringssnubbe att komma å diskutera för att vi ska lära oss lite vems fel det är i vissa situationer! Mkt bra! Tummen upp för våran lärare som fixar allt detta! Som kollektivavtal för yrkeschaffisar, de må ha varit lite torr text (lagparagrafer), men nu har vi det i en helt skild mapp, mkt enkelt att kolla upp, än att börja söka på nätet!

Men men först blir det att slåss med en läkare kl 09, å sen upp till dagkir:en då...Sen får ja se hur mkt jag hinner på språklektion!

tisdag, januari 28

Trött som en rävsvansad gnu.

Spänningen börjar släppa. Minst sagt!

Men jag klarade det! Utan anmärkningar! Inte ens något hade han att klaga på, eller "det du kan tänka på...." eller nåt sånt! Däremot prisade han mig för att jag var duktig på att följa med lätta trafiken, jag körde ekonomiskt, förutseende och framförallt så for jag inte FÖR LÅNGT ut i korsningar, vilket tydligen folk kan göra. Alltså riktigt perfekt! Dessutom tillade han att jag sku passa bra som busschaffis för jag hade så lugn å mjuk körstil.

Så riktigt stolt är jag!

Var in å fånga Niklas i morse för att få underskrift å sa att ja va lite nervös jag sku iväg å köra upp efteråt. Nå, sen efter uppkörningen messa ja min bror att nu har ja klarat allt, både körkorte å yrkeskompetensen, varpå han svara "Nå va bra, grattis!! Di had no siit de tå du körd upp" :D Kunde inte låta bli att skratta lite... Men ja misstänker att dom hade sett mig när vi körde förbi ett ställe där det hade blivit vattenläcka...

Så nej, praktiken tror jag inte jag behöver vara nervös för inte ;)

Texta lite me Brian i morse via effjan oxå eftersom jag var vid besiktningen en bra stund före, å han sku t.o.m stanna vaken tills jag hade kört klart bara för att få höra hur det gick! Goa älskade vän <3

Nåja, efter uppkörningen for jag direkt ti lannäs då, där resten av klassen (åtminstone dom som behagade komma till skolan idag) var, å alla blev så glada så dom skakade hand å gratulerade mig! :D Tusn frågor förstås :D Sen jaga lärarn hem mig :S haha! Nää, han e nog humor vår lärare ;D Grejen var väl nog att jag inte sku ha hunnit med så mkt innan lunchen ändå, så han sa "do fåår ta na liiti länger matpaus iställi å varv neer na liti, så kombär du hii ti halv eitt iställi"...

Sagt å gjort, vi sku vara typ 4 st på eftermiddan, två av oss dök upp...! Suck...! Men det var desto mer kvalitativ undervisning då :) Vi fick spänn på både enkel- och dubbelkedja, å svära lite trots att jag å JO samarbetade :D Men det var helt klart en nödvändig undervisning, att rent praktiskt veta HUR man ska göra det smidigaste, istället för att sen stå där nånstans, de e mörkt å jävligt, å man ser varken ut eller in.

Dagens andra uppgift var att köra hjullastare, lasta på några lastpallar på ett flak å sen lyft av dom. JO hoppa först in i maskinen å ja blev kvar å stå inne i hallen, varpå lärarn sa "do kanski int behöver köör hedi, to ha väl no körd förr?" "-nå no har e väl hend ein å ana gang att man ha körd hjullastar förr noo" "-nå ja misstänkt no he, to e väl no bäst åv dehär shacki ti köör hjullastar"...  ;D

Nåja, midjestyrd hjullastare har ja faktiskt int kört SÅ mkt, men gamla hederliga bakhjulssvängda volvon på första jobbstället har ja ju kört utan å innan! Den maskinen älska ja att köra, förstår int än i denna dag varför dom inte tillverkas längre! Men jag har kört avant truckar, både midjestyrda å ... ickestyrda?! ;D

Midjestyrd avant.


Den här svänger alltså genom att du kör ena spaken framåt, andra bakåt så vänder den på stället. Samma med bobcattarna ....



Varmovagnar har ju varit andra alternativet till arbetsredskap om man inte kört avant. Så dessa har ja kört i oändliga varianter å former. Enkel, dubbel, stående, sittande, dieseldriven, eldriven.... 


Dehär e just en sån hjullastare som svänger på bakhjulen, å som man hoppar in i framifrån. Den mest fenomenala maskin jag kört! Som sagt, jag förstår int varför dessa int längre tillverkas! Den e så förbannat robust å seg, så de går ju int att ta knäcken på dom! Tror den som ja körde mest var från -73, still going strong...! 

Så jo, nog har man väl kört en å annan maskin nog ;D





Idag gäller de....

... Ska jag få körkort eller nä?

Måste medge att ja googlade upp hanhär Långsjö vi ska köra med, för att se hur han ser ut, å han såg bekant ut. Vilket lugnar mig lite. Vår lärare sa igår att jag ska tänk de som att jag e å kör med Lasse... Men problemet är att Lasse säger vad vi gör fel och när, Långsjö sitter å ser kritisk ut ;D

Sa även åt Lasse igår att jag e lite rädd vad man ska våga säga, om Långsjö börjar fundera "aha, mhm, hon klarat int av de här?" men Lasse sa att det är tvärtom, man är "med" i körningen, man är alltså medveten om, säger man tex "det är lite tajt kurva det här så jag väljer att ta det lite långsammare ifall det kommer möte", så kallas det berättande körstil.

Och man FÅR faktiskt säga åt besiktningsgubben att vara tyst ;D Nånej, lite snack gör mig lugn, men för mkt blir jobbigt när jag ska koncentrera mig. Som sagt, inte heller så kul att vara först ut, fördel, ingen trafik! Tänk den som ska köra upp mellan 15-16 idag...

Fö konstaterade jag nog att jag haft rejäl bloggabstinens... :D Att blogga 2 gånger om dan, är bevis nog på det ;D Men att blogga är oxå ett sätt att reda ut allt trassel i huvudet (som tex när de e stressigt), beklaga mig över smärtor, lugna mig vid nervositet, få en annan synvinkel på det hela.

För många många år sen var det en som tyckte att jag borde skriva en bok av mina skriverier, bara pga sättet jag skriver. Hon fann det väldigt roande att läsa, å många gånger kan jag förvånas själv om jag läser en gammal text (kan tex vara ett skolarbete, eller tidigare blogginlägg). Har JAG faktiskt skrivit sådär?! :-o

Önskar jag hade kopierat alla mina dagböcker från lunarstormtiden, ack dom hade varit roliga att läsa nu dom.

Btw, höjden av ironi, Svappavaara e ju ett ord som fastnat på huvet, men vart ska Lindholm på praktik?! Jooo, just det, Svappavaara! :D Ja vill så höra en norrbottning (-länning?) säga Svappavaara.

Funderade lite på om jag sku roada in via stan (alltså nu när jag pratar om "stan" så kommer jag inte att syfta på centrum, utan stans verkstad) å försöka jaga niklas å få underskrift av honom. Nervositeten börjar ta mig nu, å ja sitter mest å puustar!

måndag, januari 27

Fnittriga fjortisar ¤#(&¤%¤)%"

.... alltså jag!

Jag har varit så fnissig idag, så ja nästan blivit trött på mig själv :D Har snårvlat me marie på effjan mer eller mindre hela dan, vilket har gjort att jag suttit å småskrattat för mig själv... När vi diskuterat kollektivavtal för yrkeschaffisar. Undras nog om int lärarn trodd jag hadd fått fel i huvu?!

Det var riktigt skönt i klassen å, hälften av gänget har varit borta, så det har typ varit dom bästa kvar... höhö om man nu får säga så ;D

Riktigt glad för våran indier oxå som klarade yk-provet idag.. Han har svårt att läsa finska/svenska, även om han pratar flytande finska. Samt norska... Han har nog haft riktigt kämpigt med proven, är så glad att han fixade det idag!

Angående mitt ögongodis så hade ja tänkt ge upp, men insåg att jag kanske inte borde heller höhö... Ojojoj, e väl nog kanske därför man varit lite fnissig idag... Som en riktig fjortis! ;D

Grabbarna börja säga att vi kan nog skjuta upp middagen så jag har möjlighet att dricka oxå! Ojoj, goa grabbar <3 Iofs mig spelar de ingen roll, tror ingen av dom svenskspråkiga tänkte dricka mer än nå ti maten, men jag funderade ju nog på att dra vidare.... kanske lura med mig marie eller nåt ;D  HINT HINT.

Jag sku f.ö måst sök fram min mp3 spelar å.. här har ja härässa om earphones, å insåg igår att jag int har en blåblek aning om var mp3 spelarn e...! Eller de finns ett ställe där den kan tänkas vara, e den int där, så vettefan var den e då... Jag har ju lixom int alla grejjer uppackade ännu, förrns ja hittat nån kämppä, bara de ja behöver e uppackat....

JAG ÄR SÅ FÖRBASKAT GLAD!

Har ni annars märkt hur mkt ja varit glad på senare tid?! Glad å rastlös... Härligt att börja bli sig själv igen, riktigt härligt! Å då är de inte ens vårkänslorna som spökar ännu, å ändå sitter man med ett leende på läpparna :D

Tjoho! Sprang å söka mp3arn å den var precis där jag trodde den sku va! Yay! :D Så nu har ja laddat den me lite peppmusik :) Såg även när ja laddade den att jag hade Sabaton på den, å dom hade ja ju heeeeelt glömt! Det mest ironiska är att jag haft nån liknande melodi (introt) på hjärnan (som lifetime of war/en livstid i krig) och inte kunnat klura ut exakt vilken låt det var. Trodde automatiskt att de var Survivor - Burning heart.





Ja... å i morron kl 10 så vet jag. Är det yay or nay?! Den som lever får se.

Bust a move...

Det uttrycket har jag på hjärnan... tillika som I will survive. Hmm... Samma sak, gå inte å säg Svappavaara eller Halloota åt mig, de fastnar på hjärnan å sen går jag omkring å säger det...

Det blev lite mer skruvande igår än jag räknade med, fortfarande finns de fördelar med att vara kort. Dels stod jag rakt under hytten (i princip)....Iaf kom jag närmare än farsan.... Det var frågan om att få upp en kupévärmarsladd genom sladdhärvan i golvet, å det var inte det enklaste, men efter mycket krånglande så fick vi igenom den.

Sen blev de sladd-dragning oxå... Farsan har införskaffat varningsflamsor som ska börja lyssa hysteriskt när han lägger i backen. Alltså såndära småa orangea lampor som blinkar enligt ett mönster, för att göra eventuell bakomvarande person/fordon uppmärksam på att han backar. Det här blev ju genast ett lite mer inressant projekt, då de sku dras via motorhuven, å helst int va nånstans där de smälter eller skaver... Nå, nackdelen me att va kort e ju att man inte räcks... fördelen e ju att man ryms.. å jag e definitivt smidigare än farsan att klättra -där man int ska klättra- på en hjullastare. Vi fick början av sladden närmast hytten, de va inga problem, å sen ner längs motorn, de va int heller så stort problem... Men lamporna ska placeras rätt högt uppe på motorhuven.. å hur får du dit sladden? Så här ser maskinen ut me huven helt öppen. Ovanför högra stänkskärmen kan man se en sladd som kommer ut, det var just den... den går längs me ramen "framåt", å de var där det blev lite knepigt...


Så jo, jag har stått brevid dom där stripsen där bak, bakom fläkten, medans farsan fällde ner motorhuven.. :D Det tänkt nästan bli lite klaustrofobiskt när den börja koma ner, för den måsta ändå gå en ner en bit bakom mig för att jag sku räckas :D Nåja, det här är en ny maskin, så man får väl tro att det int ska braka ner, men ska man prompt till nåt sånt ställe, så är det definitivt bättre att vara två, än att vara ensam, ifall nånting händer! 


Paps ville oxå vara klätterapa... :D Nåt som jag kom å tänka på, som volvo har gjort jäääkligt smart... Ni ser där på huven var de står Volvo... Rakt under e de snöbloms logo, men sen precis under det (lite svårt å se vad som e vad) så är en rund cirkel... Om motorn börjar brinna ska du tryck in skumsläckarn där.. Nåja, int hela, men slangen...! Så jäkla smart, istället för att öppna motorhuven, som tar tid, å dessutom ger syre åt branden...! Finns på båda sidorna så de enkelt ska gå att släcka en brand..! För övrigt e den här maskinen lite tuff, den förbränner avgaserna, alltså du kan i princip stick ner armen i avgasröret utan att bli skitig... ! Sen om de funkar i praktiken så, så är en annan femma, men så ska det funka i teorin! 

Läste på fejjan en såndär... bild.. "Learn to say no without explaining yourself". Det där blev jag å fundera på... Det är ju SÅ sant... varför ska man behöva förklara?! Oftast i mitt fall är det "Nej, ja har ingen lust...", "Nej, jag orkar inte.." "Nej, för att jag ska..." osv. Varför inte bara nej?! 

Urgh, börjar bli lite nervös för körprovet oxå. Idag e sista körningen ca 1h, å sen i moron e de uppkörning! Men jag försöker tänka såhär att Lasse sku nog öva på det vi sku måst öva på, om de e så att de finns en risk att vi inte klarar det...! Bara jag tar det lugnt å int stressar, så kommer jag nog ihåg att checka allt. Å han har nog int sagt nå speciellt heller nu, bara "de går no braa dehär!". Jag sku funder nu över helgen på om de e nånting ja sku vila öva en sista gång, men inget sådär speciellt. Klart ALLT kan förbättras, men inget jag känner mig jäkligt osäker på. 

På ett sätt är det bra att va först (går i alfabetisk ordning), så har man de ur världen, men de e aldrig roligt att va först ändå -.-


söndag, januari 26

Skruva skruva...!

Nå, tyvärr är det egentligen inte så spännande, för det finns inget att skruva på en ny maskin! 

Men jag kan ju fantisera att ja skruvar lite?! Det jag ska göra är att ligg i hytten (jo, de går nog i en hjullastare, de e bara lite trångt), håll upp en golvmatta, å se till att en sladd kommer genom ett hål... Så mer spännande än så var de ju inte. 

Men det är otroligt knepigt att lyckas med det själv, eftersom en tung hammare int ens håller undan mattan, då den e så styv.

Och idag sku jag verkligen behöv fara å jaga nya öronsnäckor, testa i en annan device igår, men nä, vänster e nog död. Jag vet att det är Sonys pluggar, men ja minns inte till vad eller när jag har köpt dom.. Det som är en stor fördel är att dom 1) är tillräckligt små för att passa i mina öron, var utbytbara gummidelar, å ja har minsta storleken.. 2) själva yttre grejjen e tillräckligt liten oxå, så ja vet att dom går in under peltorerna. 

Min handsfree som ser ut som en såndär militärplatta (å som f.ö var dyr perkele) hade lite större snäckor å själva svarsgrejjen på sladden, men iom att miccen är på den plattan, så funkar de med att ha vanliga mp3-snäckor i öronen. 


Tyvärr funkar ju int denhär ti min telefon... ! Trots att det är via bluetooth. Å trots att de e sladd, å är lite störande, så sitter int sladden i telefonen iaf... DET är riktigt störande. Får inte dessa vanliga devicer att hållas i öronen, testat ofantligt många, vänder på huvet så trillar dom. Man ska ju trots allt kunna röra sig normalt utan att spänna sig när man har handsfree, annars är det ju inte så stor nytta... ! 


Det här redan e för stor grej å sku resultera i att de börjar trycka å skava när jag har peltorerna på. 


Så ser mina Sonys ut, lite svårt att jämföra storleken, men betydligt mindre ytter-yta.... Så dom ryms innanför peltorerna utan att skava.. Just å just..! (mina e dock helsvarta...) 
Nå hur som helst, så hade jag tänkt ta med mig plattan å mp3 spelarn när jag ska på dagkir:en för att kunna surfa å lyssna på ljudböcker. Har jag otur så slipper ja int först på operation, utan hamnar att vänta... Å efter operationen släpper dom int hem en innan man e tillräckligt klar i knoppen...! 

Så jo, det sku jag behöva få fixat innan torsdan... ! Nån som har nå bra tips? 




lördag, januari 25

Waddup?!

Tror Marie har smittat mig med rastlöshet de luxe. 

Speciellt sen efter kompetensprovet så har jag känt en oerhörd rastlöshet. Varje kväll, varje dag. Int kan ju vårkänslorna börja spela fan redan?! Vi har ju inte ens haft speciellt möe sol heller.. ! 

Nej jag vet int riktigt vad det är, rastlös som få. Dock en sak är säkert. Tanken på att jag börjar bli rastlös börjar bli ett tecken på att jag håller på återgår till mitt gamla jag. Inte bara det, utan att jag faktiskt vill göra något, att jag vill vara ute å att jag blir mer å mer social. Den där förbannade stressen är lömsk, den smyger sig på en! 

Nåja, det är på rätt väg iaf, one day at a time. 

Säkert börjar man få lite extra energi när dagarna märkbart blir längre oxå. De e lixom inte bäcksvart kl 16 på kvällen nåmer.. Börjar få lite ork att tänka på kroppen oxå - något man inte orkade ens fundera på när man sku fundera på hur man fick mat på dagen följande dag... ! Kan nog lugnt säga att jag saknar gamla snygga vältränade jag, men jag vet ju att det inte är en omöjlighet... :)


Det bästa var att man fick så mycket gratis från jobbet.. ! Var ju nästan som att köra gympass 2 ggr om dan... ! Nån barbiedocka det blir jag aldrig, det vet jag. 

Nej saakeli, snart drar jag nog nå brallor på mig å jackan å far å kör lite, håller ju på att få hispan! 

Nåt som jag varit ruskigt sugen på är att börja med någon sport... hooki har jag gått å funderat på ett par år nu, å de var ju fem före att ja sku ha börjat me lady hooki på åland, men av ekonomiska skäl blev det ju aldrig av. Här är det lite sämre, men det ordnas väl nog nå såndär terminsgrupper. Innebandy sku va rätt kul å börja me igen å, för att bibehålla smidigheten. Nåja, nu e jag ungefär lika smidig som ett kylskåp, men då när det begav sig så är det en fördel att vara kort på explosiva rörelser. Tänk en 2meters typ som ska spraka iväg å på två röda vänd riktning, kan nog ge fan på att jag e snabbare där ;D Distanser däremot e väl inte min grej, då jag får spring 3x snabbare för att nå samma sträcka på samma tid som en 2meters typ ;D 

Så jo, de sku va lite kul, men int ännu. Så som kroppen e nu, så lär de nog slit sönder den mer än det gör nytta, speciellt vristen får ja ju ha i åtanke. Vet int ens om de sku funk ti stå på skrinnare, om den e såpass stabil i dagens läge?! Är ju dock fördelen när man int längre jobbar som avbytare, man sku ju faktiskt hinna me sånthär nu. 

Få nå jobb nu bara, å hitt nå kämppä åt sig (eller jo, den har ja hittat ren, men har int riktigt råd me den höhö... men man får väl drömma?) så e de bara ti börj åpå! :)

Nu börjar marie prata om krogen. Hahaha, kan int annat än att skratta... :D "om jag int sku fråg dig hur läng du behöver tid, alltså jag frågar dig int, hur läng sku du behöv för att bli färdig?" Ungefär i den stilen hahaha... Jag tror jag har mina misstankar om var och när den här lördan slutar ;D Dessvärre lovade jag som sagt att fa me paps å fix lite på lastarn i moron, meeen ;) Jag känner mig själv å marie alldeles för bra ;D Är nog lugnt sugen sen förra helgen då den var så fantastisk <3 Ojojoj, den kommer nog att finnas i mitt hjärta länge den! 













Jag pratar engelska, live! ...nästan..

Japp japp. Eftersom de e så taskigt me att uploada .wavs så pilla ja lite i windows movie maker å gjorde om de till en film istället. Så själva bilderna är inte så väsentliga, det är ljudet. Pratar alltså med min älskade vän Shaggy från NZ... Han tyckte det var lite roande att jag hade frågat efter en engelskalektion i skolan :D

Och iom att det här var så enkelt, så kommer jag att bli beroende av att göra olika vids med whatever å musik whatever, å använda samma program som precis alla noobs :P


fredag, januari 24

Hmmm?

Just de.... Hmm... ?

Får int riktigt in i huvu att de e fredag idag. Jag hade fredag igår.

Var å köra sista 4h nu, sen e de bara 1h på månda som sagt, å uppkörningen då. Men det gick nog riktigt bra idag, vi var roadandes ti kokkelby, å de gick riktigt bra! Lasse e riktigt skön körlärare å ja tror nog han själv glömmer bort körningen emellanåt :D

Sitter å desperat på musik. Jag vet int alls va ja vill höra, är på bra humör, så int nå känslotjafs, som visserligen funkar ibland när man e på bra humör. Men ja e nästan lite på partyhumör, lite såntdär stöddigt humör. Fick bli en partylist från 2010, kanske man blir lite nostalgisk?! Skummade igenom listan å insåg att ja int ens kommer ihåg stor del av låtarna i playlisten...!

Tror jag har fått en släng av maries överskottsenergi från igår. Så himla rastlös!

Sa åt Koski att jag har operation på torsdag, så han fråga när jag ska köra upp å ja flina glatt å sa "på tisdag!" ;D Då redan börja han flina lite, å sen sa ja ännu "tänkt ja kommer ti skolan på fredan sen...!" "-alltså du mena koma ti skolan dan efter du ha blivi operera?! Voi huhhu me te..." :D

Tänkt nästan säga "he skillna på radakara å dögubba" ;D Men de e ju lite som förolämpning tillika, å Koski ha vari schysst me oss, så ja iddes int :D Nå, int ska ja va så stöddig, vet nog att ja kommer att ha ont så innihelvitti efteråt. Tar no 2-3 dagar innan man börjar bli människa igen. Stygnen ska skötas om osv osv, se till att de int läcker å ingenting... Iofs brukar ja int läcka möe, e de en tumnagelstor blodfläck på sårplåstret första gången ja byter det, så e de bra... Så att så bra läkekött har jag...

Vid en av operationerna hade jag inte ens skydd på stygnen hela tiden, vi var nånstans på fest, tror ja drack lite, minns inte riktigt, men hur som helst kände ja att de snärta till i ena ändan av såret, titta hastigt i spegeln, hoppsan! Ett av stygnen had sprätta upp! Men Sofia som då var klar djursjukvårdare tog en titt på det, å det var nog inget att oroa sig över...!

Det var det övre av dom här två som sprack upp, nånstans ungefär där pilen e...





Såhär blev ärret från bilden ovan... Inte fan syns de möe inte.. Får nog kolla två gånger själv ibland ;D 


Den olycksdrabbade operationen... Här ännu var det bra, 2-3 dagar efter op sku ja tro...Men sen jävlar... 
Så att jo, nu blir det en op i samma stil :) Kan ju säga att han som opererade mig första gången kanske opererade mig andra gången oxå eller nåt?! Nå, hur som helst sku ja ti han läng efter att såret hade läkts, å han fråga om ja va riktigt säker på att de va de stället han opererade på, för han såg knappt ärret själv trots att de va han som op mig :D 

Har blivit lite tvungen iom operationen att säga lite va de handlar om, men har int sagt det rakt ut, utan låtit di få som fått veta det, räkna ut det själv. Sa de åt klasslärarn idag då ja sa i morse att jag hamnar på operation, men jag vet mera när efter kl 10 å att det blir inom en månad... Så sa han men brukar de inte ta rätt länge då man ska på operation?! "-joo, i vanliga fall, men det här e frågan om en sån sjukdom så dom funderar inte nå länge.." så då fatta han va de handla om... 

Sku måst ta å fixa nån ljudbok ti mp3spelarn å så ska ja minnas ti ta med mig plattan oxå, hoppas man nu får ha den på dagkir:en?! Eller jo, de tror ja no, tror ja läste nånstans att man får använda egen telefon, så nog måst man få ha där nog. Nåja, har ju åtminstone några ljudböcker att lyyss på, så nog ska de ordna sig nog. Förut har ja mest haft böcker med, men man har varit sådär lagom slö mest hela tiden... Jafan, sku ju måst kirra nya öronpluggar, den ena ha ju gått sönder prkl... ;( 

Operation...

De e mycke nuuuu....

Tisdag kör jag upp, onsdag ti läkare kl 09 (då ska vi diskutera sömnapnén å blodtrycket), sen ska jag direkt efteråt ti dagkir:en å få info om operationen å dittan å dattan, den där proceduren som ska göras, att man ska duscha samma sak, man ska va nykter, dehär å dehär medicinen ska man ta å då å då ska man va där, å sådär går de till. Som sagt, de där som för mig börjar gå på rutin. 

Jag ringde kö-sköterskan å boka in tiden ti torsdan, så missar ja int så myki av skolan (bara att ja kan int sup på klassmiddan buhuuu!) å sen efter nån timma ringde dom upp från Dag kir:en å sa jag sku kom in då direkt efter de andra läkarbesöket :) Bra så! 

Nå, så på torsdag då blir det operation, förhoppningsvis orkar jag i skolan redan på fredan... ! 

Så minst sagt full rulle på ;D Aldrig har jag varit så busy som när jag är arbetslös ;D 

Studiebesök, sjukhus å körning.

Jepp, studiebesök på förmiddan, ekeri å freshen. Ska bli riktigt intressant...! Sen måst jag i nå skede hinna ringa till sjukhuset där mellan 9-10 för att se om jag e inplanerad nåt på dagkir ännu. Jag gillar som sagt inte att vänta.. !

Och vad som känns ännu tradigare just nu, är att jag ska ti sjukan på ett annat besök på onsdan! Håhå, då ska ja träffa läkare angående remissen från vasa inre med. Det känns lixom lite.. ja vet int.. man springer en gång i veckan (åtminstone) ti sjukan av olika orsaker.. !

På eftermiddan ska jag å köra sista 4h-körningen före uppkörningen, vilket är lite surt på ett sätt, man missar ju logistikuppgiften vi sku fortsätta med. Bläää :( Nu får jag int bevisa att jag e haj på de där.. ! (tävlingsmänniskan....jej) Så det är jag faktiskt lite grinig över... :( Sku jag ha haft tid och ork igårkväll sku ja ha slängt ihop en, men då ja var så himla utmattad efter att man varit spänd för provet.


Jag har btw testat lite dehär med ögonkontakt å personal spaces. Inte så mkt, men lite.
En tidigare lärare vi har haft rätt mkt, å jo, han var attraktiv, han var en jäkel på ögonkontakt. Alltså så till den milda grad att vi höll den såpass länge så jag blev obekväm, å sen ännu lite till! Huhhu, jag utmana riktigt mig själv på de där, å jestanes va det var jobbigt. Jag funderade redan då om det har något med hans lärarroll att göra, att han är så intensiv i blicken. Om de lixom är ett knep i studiesammanhang?!

Sen har det varit ytterligare med 2 andra elever, där det gått så långt att jag kom till -okej, NU känns det jobbigt- med ögonkontakten. Försökte googla fram nån "normal tidsmässig längd" på ögonkontakt mellan personer som är vänner, som funkar bra så att säga, Nu hitta ja lite...!

"He recorded the average gaze length to be 3 seconds and the length of a mutual gaze was 1,5 seconds". 

Ja, där ser man. Alltså om man tittar på nån som inte tittar tillbaka så var genomsnittslängden 3 sekunder, å ögonkontakt 1,5 sekund... Så förstå då om ja tyckt de va lite jobbigt? :D Alltså härkas, bara 1,5 sekund?! Å ögonkontakten med läraren kändes som en halv evighet?!

Nå om vi återgår till dessa 3 personer jag testat med, läraren först, han höll ju sig på behörigt avstånd, så där var det bara knepigt med ögonkontakten som var absolut intensivast! Person 2, som gärna ställer sig lite för nära, å som jag inte helt riktigt gillar/litar på, jag får helt enkelt känslan av att han söker nån sorts bekräftelse. Han svassar runt en som han sku ha myror i brallan. Många gånger sku ja ha lust ti ta i honom å säg "STÅ STILL!" ;D Den här killen är rätt ung, man kan ju fråga om de handlar om att söka sig till auktoritära personer...  Person nr 3 som killen nr 2 pratar mkt med, är oxå en "lugn å stabil typ".

3e personen går det helt bra med, förutom att ögonkontakten känns lite jobbig där med, för att den blir för länge, men han håller sig på ett bra avstånd han oxå. Ja gillar att diskutera med honom, å känner förtrorende, så där e de helt okej! Avståndsmässigt då alltså!

Det som jag åtminstone upplever med dessa 3 är att det är JAG som vänder bort blicken först. Alltså jag pallar inte ögonkontakt! Obviously ;D (aspergers?)... Inte heller gillar jag när folk kommer för nära, å än mindre kroppskontakt! En kram av en god vän, no problems, att nån petar i mig som ja int känner - and i becomes the ninja!

En 4e person i klassen då, en rolig typ, helt okej, kommer bra överens me honom, han e såndär skämtsamt kroppslig, alltså int alls rädd för kroppskontakt. Han kan tex komma å sitta brevid en å tryck sig upp efter en å säga "heeeeeeeej" med en halvlöjlig röst. Helt okej, för han gör det så överdrivet...! Men ingen ögonkontakt som känns jobbig där!

Ska nog bli intressant då vi far på studiebesöken idag, då man får studera andra vs andra i rörelse.. Hur ställer dom sig, vem vänder dom sig mot, osv osv osv.



Pratade med min älskade vän Brian igår från NZ. En som jag e väldigt tight med! Jo, jag kan nog säga att jag älskar honom, han e nog mitt allt. Men inte romantiskt sett. Han e lixom bara mitt allt. Inte är han som en bror, men... ja, jag kan inte lägga fingret på det. Han var lite bekymrad då jag sku på operation, jo, vi berättar såna saker åt varann. Men ja sa nog att inte behöver han oroa sig, jag e inte orolig så då behöver ingen annan vara det heller ;D Ja just de ja, de e han som kallar mig Sexy Legs.. ;D

"Brian:
I guess with what you been thru it's just another day"

Precis så är det. Sen 2005 har jag varit på 4 operationer, varav den senaste var så sent som 2010. Så jag börjar göra det här på rutin nu. Det enda som är lite bättre den här gången är att dom inte kapar genom nån muskel tackolov! Å att det är vinter! Dom skiter fullständigt i om de e rötmånad när de e frågan om cancer, å det fick jag erfara på ett negativt sett 2010. Men de sluta ju lyckligt det oxå... även om jag hade ett öppet sår i över en månad å åt en antibiotikakur som hade kunnat däcka en häst!





torsdag, januari 23

-20kg

Så kändes det när jag gick ut från auditoriet efter att ha sett resultaten. -20kg föll från mig.

Provet bestod av 2 delar, 30 frågor each, minst 22p per del måsta vi ha. Sen när man var klar fick vi lämna in det i tur och ordning och sitta å vänta medans han rättade. Vi fick alltså inte lämna in när han höll på rätta nån annans, så jävla hårda e kraven på kompetensprovet!

Så, väntan när han rättade var nog värst, trodde inte jag sku våga gå fram å se, men tjo, det gick bra! 24p på ena å 26p på andra!

Och det är nu jag högt vågar erkänna att jag har int läst just nånting! Jag renskrev det jag skrivit i häftet, vilket på datorn blev 2,5 sida i punktform, å sen blada jag lite igenom boken för att se om det var nåt jag faktiskt inte alls kände till. Det är vad jag har läst! Nästan så man borde ringa å tacka Dahlin!

Så jo, det var en oerhörd lättnad att inse att man klarade av det.. Å direkt så börjar tävlingsmänniskan i mig kritisera å säga "Nog kunde du ha tagit full poäng nog!"... Men jag försöker att int lyssna på den ;)

JAG KLARADE DET!! SÅ JÄVLA GLAD!



Kunde ju ha uppdaterat allt annat oxå  när ja nu engång höll på då.
Ringde sjukan idag, först till telefonrådgivningen som int visst ett jota, sen leta ja fram nr till sköterskan på dagkir å fick då info att ja sku ringa en annan sköterska som tyvärr bara har tfntid på må, on å fre, mellan 9-10. Så tyvärr blev jag inte nå klokare på den punkten just nu.

Däremot prata ja me Koski å Rune (hjärnan bakom vår utbildning, han som dragit igång den) å fråga hur man gör isåfall, å Koski sa att jag behöver nog inte oroa mig för timmarna. Samma sa Rune oxå. Men om sjukskrivningen far över praktiktiden då? Nej, inte ens då behövde jag oroa mig, för int jobbar man ju in sjukdagar i verkliga livet heller! Så det var riktigt skönt att höra! Så ska ringa i mön iaf å höra om ja blivit inplanerad, vill ju hellre veta ändå så långt på förhand som möjligt.. !

Svåraste provet..

Idag nudå..... Dags för kompetensprovet. Jag vet öht inte när och hur vi får resultaten, men knappast idag :( 
Usch e så nervös så ja spricker. Å om de e så att jag kuggar, så hoppas jag verkligen inte att jag e den enda.... Det vore riktigt jobbigt :S Men dom andra verkar så självsäkra... :( Å e man så här nervös så e ju risken stor att man int läser ordentligt å gör misstag... :( 

URK! 

Ska ringa å nojsa me sjukan idag oxå å se om dom redan bokat in mig på op - om inte, hur länge jag kan förvänta mig att de ska ta. Hittills har dom ju nog varit snabba me inbokningar å dittan å dattan, men en op e kanske lite annat. Men ju fortare jag får veta, desto fortare kan jag fixa me skolan. URK URK URK! (och så hoppas vi att dom bokat in den mellan 29e och 4e, alltså redan nästa vecka, då blir de inga stora problem med skolan)

Seriöst, överlever jag den här dagen så vet jag int va ja gör. Eller egentligen "överlever jag den här dagen" innebär väntan tills resultatet på provet.. ! Som sagt, vet inte hur länge det tar! 

Jag vill bara att denhär och nästa vecka är över, sen blir det lugnt, sen kan man slappna av.

onsdag, januari 22

PERKELE!!

Som vi pa säj i finland!


Jag kan medge att jag svor i bilen hela vägen hem från sjukhuset. Jag har INTE tid med en "operation inom en månad" just nu inte.

"-Eftersom det är så diffust vad det här är, å knölen inte är stor, så blir det väldigt svårt att göra en nålbiopsi, vilket man gör i vanliga fall. Dessutom med bedövningsmedel blir det ännu svårare) (duu.. läkarn.. ja har genomgått en nålbiopsi utan bedövning... !)

"-Och med din historia så vänder man ju typ taggarna utåt när det kommer nåt sånthär, så därför e de nog bättre att göra en operation för mkt..."

Sant visserligen, verkligen redigt bra läkare, men som sagt, jag har inte riktigt tid just nu.

PERKELE!

Trots att jag inte tror det är något återfall ändå, så gäller det att börja förbereda sig på det värsta. Alltså inte helt utesluta, så kommer det inte som en chock (iaf inte lika stor som förra gången!) ifall om att. Men jag har ju varit på 3 operationer efter att jag tillfrisknade, så jag börjar vänja mig me att kroppen har lite spunk ibland, utan att det behöver betyda återfall. Å som sagt, hellre en gång för mkt, än en gång för lite!

Är jag egentligen förvånad att det blev såhär nu? Nä, int riktigt, det här livet gillar att sätta krokben för mig, mest hela tiden. Man hinner ha det någrlunda bra, max 2 år, sen ska nåt börja skräpa på sig igen. Alltså även om de int e frågan om återfall, så ställer det verkligen till bekymmer den här operationen just nu.

Nåja, de e ti vänt på kallelsen nudå, å hoppas på att man har så tur så det blir efter 10e mars.

Hade en låt som var min följesslagare under sjukdomstiden. Med riktigt jävlaranamma i sig.


Logistik...

Rundell hade gjort en himla kul uppgift åt oss, en ruttplaneringsuppgift! Jag visst ju från förr att ja gillar den här delen av logistik, logistikkursen i handels var ju riktigt kul!

Nå, han såg ju nog att ja blev lite i eld å lågor när vi fick denhär uppgiften, å kom å sa att de va roligt att vi var så engagerade... !

Dock håka ja ett litet fel vi hadd missa (vi jobbar i par alltså) å vi had trott att allt sku från ställe A å sen delas vidare, men de var nog så att vissa saker sku hämtas på andra ställen oxå. Så jag ska släng ihop en preliminär rutt å se va JO tycker om de, å sen renskriva de i skolan nästa gång. Eller så kanske jag int alls tar de ikväll, utan går raka vägen i sängen å läser efter maten, för jag e rent ut sagt helt dödstrött.

Vi hade en uppgift i handels där vi sku intervjua ett företag och dess logistik. Jag tänkte ju i lite andra banor och valde ett minilivs. Där är ju oxå varuflöde, medans dom flesta andra valde transmar, posten osv. Kan säga att jag fick typ 4,5 av 5 i den uppgiften. 

Sitter å grubblar på den här uppgiften nu, trots att jag inte alls sku göra det. Har 22 olika ställen mellan kokkola å vasa, vissa purku å vissa lastaus, å hur man får en bra ruttplanering e lite knepigt. Nu e de så enkelt att vi lastar från vår startterminal å delar ut de som ska utdelas, sen allt som ska lastas ska enkelt tibax ti oss. 

Nej det hjälper int att försöka tänka när man e trött som en trebent sork. 

----------------------

Så bra gick det igår. Gick å la mig, glömde uppdatera, somna innan jag ens fått upp boken! Sov stadiga 12h som en död. Nu känner man sig lite piggare iallafall.

Idag är det kir poli-besök för beslut om operation. Jag tror nog inte det blir nån operation inte, det ömmar inte längre, å jag har svårt att hitta knölen själv. Beror på hur duktig läkare det är. Det har ju funnits gånger då läkare ska göra nålbiopsi å inte hittat lymfkörteln, trots att jag känt av den själv... ! 

Och utan att ljuga har jag grym ångest för kompetensprovet. Jag tror inte jag kommer att klara det. Så ni lasbilschaffisar, SE FÖR FAN TILL ATT GÅ CAP DAGARNA så slipper ni eländet på 280h å prov efteråt! I morron gäller det. Nå, sådär på provena hittills överlag har jag varit rätt duktig, å då har det handlat om prov vi inte kunnat läsa till, alltså prov vi skrivit direkt efter föreläsningen (förutom teoriprovet). Har legat i överkant av resultaten, men jag tror nog jag kommer att faila så de bara smäller om det i moron. 

YK provet är indelat i 2 delar, så jag HOPPAS verkligen att man inte behöver skriva om bägge delarna om man failar på det ena. Det kostar nämligen 80 euro PER DEL att skriva om.


Ja just de ja, fick ju praktikplats på stan, så har min bror som handledare :D Var lite smånervös första gången jag sku dit, man e ny på ett obekant ställe (alltså vi har inte börjat praktiken ännu, men sku ju dit å diskutera). Nå första gången jag for dit var ju inte Niklas där, men däremot kom en man gåendes emot mig å hojta "Ere johanna?!" "-jåå" "-ja tyckt he du så bekant ut..!"

Efter en stund kom de fler å fler som ja kände.. :D När jag riktigt börja fundera, så var de ju siståslutligen rätt många jag känner där :D Och dom flesta har ja känt sen ja var så liten så ja hängde me paps me till gubbdagiset :D Kände mig alltså genast välkommen å en i gänget, så det blir nog en bra praktik! :)




Som sagt, överlever jag dessa 2 veckor så... 

tisdag, januari 21

I cant get no sleep.

.. och jag kan inte äta. Och jag är inte sjuk. Jag tror jag vet vart dehär håller på leda!

Nåja, som sagt, bara jag överlever den här veckan.

Idag: Öva på kompetensprovet, underskrift av praktikvärden, öva på kompetensprovet, skriva teoriprovet 11:30.
I mön: Vet inte schemat, men ska ti sjukhuset iaf nån tid. Var det 12:50 kanske. Då får jag veta om eventuell operation.
Torsdag: Kompetensprov
28e: Uppkörning
29e: Läkare igen

Sen torde det vara rätt lugnt förutsatt att man klarar allt. Och förutsatt att man int ska på op. Så jo, det börjar märkas nu att jag stressar lite över det här, spydd som en liten gris nu när jag steg upp. Vilket iofs nog hade påverkan av för lite sömn oxå. Känns som man varit spänd som en fiolsträng när man sovit.

Tror jag får börja spjälka upp allt i dag för dag, å se till att jag överlever dagen åtminstone! Att inte få tillräckligt mat å sömn e illavarslande ändå. Och när ja int får i mig mat, å bara häller kaffe i mig, så leder de ti högt blodtryck.

Jag har annars noterat en rätt intressant grej me de där. Det handlar inte (iaf väldigt sällan) om mängden kaffe, utan mer förhållande kaffe - mat.



Av nån knepig orsak oxå fick jag den här på hjärnan när jag skrev rubriken. Vilket var lite oväntat då de finns en låt där dom uttryckligen sjunger "I cant get no sleep".

måndag, januari 20

Perkulator!

Är det nåt jag blir irriterad på, är det när folk

1) Tror att jag e rädd för att bli skitig
2) Tror att jag inte kan nåt.

Herregud ja har haft jänk, har väl nog skruvat förr! Å dessutom när man jobbar som avbytare så funkar inte allt felfritt varje gång heller... Eller när jag klippt gräs, å betten stritta, nog har ja fått skruva nog.

Vi sku "byta däck" på skolans mindre lastbil, dvs både yttre å inre. EN JÄVLA BULT fick ja skruv lös, sen kom en viss typ å ryckte verktygen ur handen på mig, så sen stod jag bara å spotta å fräste. Lärarn iddes int säga nåt, tror nog han vet att jag kanske har gjort nåt liknande förut.

Före kafferasten sku vi identifiera 3 elfel. Där fick ja redan ta kommando, å säg åt ena killen att hopp in i bilen å vrid på lamporna. Nå, rätt fort had vi ju hitta felen då, å sen sku vi åtgärda dom. Samma ovannämnda person fixa första felet, som var en lös stöpsel. Sen sprang dom 2 andra till baklamporna för att kolla samma fel där (de va nåt me baklamporna). Jag som tänkte till lite drog fram instruktionsboken å börja leta fram var man hittar säkringarna.

Lärarn kom gåendes förbi "Bra där!".

Så fick vi fixat det oxå.

För många år sen då ja umgicks med en annan bilmek så kom de på tal om dehär me mina skruvaskunskaper varpå jag fick höra ett rykte om mig. Det rykte sade att bilmek-pojkarna på skolan sku nog int koma å diskuter nå bilskruvas med mig, för ja behöva nog absolut ingen utbildning, jag kuna nog det mesta redan. Blev ju lite snopen över att få höra det, riiiiktigt så mkt kan jag int, men en hel del kan jag. Framförallt kan jag tänka lite var å hur. Samt att jag har nog tex fixat dörrlåset å vrålis som int gick att öppna utifrån, men inifrån. Såna småsaker. Visst, många gånger säger ja åt farsan av ren å skär lathet.

Om det inte gäller alldeles för ny å teknisk bil, så kan man ju nog lista ut vad som ska göras å hur. Int had nån visa åt mig hur ja byter brännare, men de va bara ti kast upp huven de å kolla. När blinken börja krångla på blixten bytt ja säkring först å de toima, sen for nästa säkring inom ett dygn, då visst ja att de nog e nå annat, förmodligen relä som håller på ger upp. Mycke riktigt.

Så nä, int e ja nån bilmek, men grundgrejjer kan jag nog. Så jo, jag blev riktigt frustrerad då typen kom å ryckte grejjerna ur händerna på mig.

På tal om roliga saker jag gillar att höra, trots att jag vet att jag e född me olja i blodet, så var de en snubbe idag på den tilltänkta praktikplatsen som sa "nå int tror ja e vaar na problem fö te, tu har ju hedi i bloodi tu". Och visst jo, både papsen å broder oder e ena riktiga jävlar när de kommer till precisionskörning.

Nåja, var så uppretat på det där oavnnämnda, så jag fick spark igång Arrival to Earth för att lugna ner mig litegranna.


Btw, på tal om lärare så måste jag medge en sak jag är lite impad över. Tex en högberg som vi hade hela knappa 4h, han känner igen oss å hälsar varje gång. Oavsett om vi står större gäng, eller om man möter honom ensam. Samma sak me Nyman, han hälsar oxå.. !
Ja menar som lärare träffar man ju otroligt många elever, jag sku ju bli förvirrad som fan jag. Ja förstår ju nog när man har samma elever en längre tid, men som vi som haft lite olika föreläsare/lärare.. å att dom ändå kommer ihåg oss! You got my respect!

Och fasen glömde ju bort mitt lilla experiment idag! Var så fokuserad på praktikplats å teoriprovet! Å andra sidan var vi bara halva klassen som dessutom var uppdelad i 2 grupper idag. Men i mön... Ska ja måst lägga påminnelse på tfn?! *himlar me ögonen*






Helvetiska veckan... !

Jepp. Nu börjar den. Tusn grejjer att komma ihåg... Tur att min telefon e min vapendragare i detta fall, allt jag behöver komma ihåg åker in på kalendern. 

Dessutom är kursen snart slut. Jag gillar inte det, för jag gillar inte förändringar. Det är ett stressmoment för mig. Av den orsaken är jag helt imponerad att jag överlevt dom senaste 2,5 åren, för det har nog inte varit annat än förändringar det... ! 

Förövrigt hände det en del humorgrejjer i helgen, inte bara allt det som redan hände, utan nya bekantskapen SSSL försökte ragga ihop mig med en massa bönder han visste av. Höll på skratta ihjäl mig. För det första förstår ja int varför han sku hitt en karl åt mig, brukar nog sköta det rätt bra på egen hand. Men han satt länge å fundera, å diskutera, å sa va dom körde för traktor... ;D Killen e hemma från krombi, själv uppväxt i närheten på en gård där ja jobbat. Nå, anyhow, han försökte så mkt, så han t.o.m messa sin farsa för att fråga va en typ hette i efternamn, så jag sku kun kolla in honom på fejjan ;D Sen hade hans farsa ringt upp å gav förslag på en annan oxå... :D Tror dock majoriteten av dom han föreslog var yngre än mig :P 

Ja, han var humor hela SSSL. 


Ja måsta lägg in... eller måsta å måsta, av ren nyfikenhet, google analytics på bloggen, men blev å fundera på en grej. Blogger har så man kan klicka i "spåra inte egna sidvisningar", men vettefan om GA har det?! Har använt mig av GA förr, men kom å tänka på det nuförst... :S 

Dessutom är det rätt intressant att se hur olika sidvisningar blogger å GA har, men å andra sidan fixa ja ju int GA ti bloggen direkt... utan några dagar efteråt. Det andra som är lite intressant, men desto mer skrämmande, är hur mkt information jag kan få fram GRATIS. Så nog finns de ju en orsak att bli lite nojig med NSA. 

Tex får jag fram att en Lumia 800 har besökt min blogg 3 gånger, så de e ju förmodligen jag själv det då ;D Men som exempel... Jag får fram vilken storlek på skärmen besökaren haft. Så.. ja vet int... ? Vill man veta så mkt helt gratis? I mitt fall är det ju int ens relevant eller av intresse att veta vilken storlek på skärmen, men återigen, man börjar ju fundera på hur bra koll NSA har på oss. Nåja, nu är jag dock inte så paranoid, så jag tror NSA ens har nån koll på vad jag gör. 

Borde dessutom ta å träna lite på c-kortsteorin idag på datorn, dom e ju så moderna nuförtiden att man får göra det hemifrån. Bara IFALL OM ATT jag kan skriva upp redan idag. Så vi har fått 2 inloggningsuppgifter som ger oss 1h vardera gång att öva. Provet e ju bara 10 frågor, så man hinner ju öva en del. 

Jepp jepp, snart iväg å diskutera praktikplats. Wish me luck!

söndag, januari 19

Things you did not know - Part I

  • Jag ÄLSKAR musikaler, sen jag såg den första musikalen Annie. Oliver Twist som vi fick se i högstadiet, minns inte om de var musikal eller teater, trots att Oliver! är en musikal. Andra stora favoriter, Les Miserablés, Moulin Rouge, Phantom of the Opera (den vill jag se på riktigt). 
  •  Med tanke på ovanstående, så händer det sig nog att jag lägger igång en playlist med sånger från olika musikaler på Spotify, tex Les Miserablés har mååånga bra sånger. 
  • Det händer även att ja lyssnar på filmmusik, som tex från PoTC eller Transformers
  • Jag önskar att jag kunde sjunga bättre... och jag älskar att sjunga!
  • Jag älskar även att dansa! Riktigt mkt å riktigt länge! 
  • Jag är mer tekniknörd, prylbög å datanörd än jag egentligen vill erkänna
  • Det finns sånger som gör mig riktigt upprymd och euforisk. En sån låt är Gigi D'agostino - I'll fly with you. Men även Steve Jablonsky - Arrival to Earth (Transformers)
  • Jag har tagit pianolektioner och älskade att spela piano. Prenumererar även på en utubekanal där en kille (som jag t.o.m addade som vän på fb) gör en massa pianocovers på kända låtar. På gehör. 
  • Jag älskar att se på Glee (jag är en Gleek!), dom sjunger så fantastikt bra!
  • (Och jag hatar när folk postar utublänkar, speciellt på musik, i sina bloggar, för jag lyssnar aldrig på dom!)

Här är en version av Arrival to Earth som ger mig chils.





Originalversionen





Och pianoversionen (han fortsätter visserligen till Scorpono oxå) av Mark Fowler (så otroligt vacker!)





En riktigt riktigt fin låt ja gillar från Moulin Rouge och jepp, skådisarna sjunger på riktigt oxå.




Den här sången sjungs av 17 olika "Valjeans" från musikalen Les Miserablés. Jo det här är oxå sån musik jag lyssnar på, tro't eller ej.




Och denhär från samma film, sjungs på Oscars galan.





Så jävla lycklig - Part II

Joo, vaknade runt 9 me ett leende på läpparna å pirr i kroppen så kunde inte sova längre. Nu sitter jag mest å kikar me ett öga öppet åt gången ;D

Lärarn å halva klassen kommer nog att tro att jag borde uppsöka mentalvården i mön i skolan, kommer å sväva vidare på mina rosa moln. 

Nåja, nu blev ja ju förstås mindre glad när ja kom på att ja måst plugga lite på C-kortet idag. Kortet i sig tror jag int e nå problem, men kompetensen... fy vad ja gruvar mig för den... ! Men jag tror vi skulle öva lite me lärarn här nå dag före... 

Blev svårt att försöka lägga det åt sidan för tillfället å bara glädjas åt det som hänt. Dessutom ska jag både in ti stans verkstad i mön å diskutera samt å boka tid till besiktningskontoret för att skriva teoriprovet. Huhhu, de e nog 2 jobbiga veckor framför oss nu. Bara man överlever proven så överlever man resten... ! Tänk att det i princip är bara praktiken kvar å sen e vi klara! Tiden har nog gått alldeles för fort! 

De e int bara en eller två böcker som ska läsas, har en massa broschyrer (kör- och vilotider, arbetstidslagen osv) vägskyddsboken (vet inte om den ingår i kompetensprovet?!) ska kunna vikter, längder, höjder, surrningar, ekonomisk körning, lastbilsteknik, storleken på europallar å rullakkona osv osv. Tackolov e de ju frågor med 3 alternativ i kompetensprovet. Lite bättre än när man ska skriva en lång radiramsa om nåt. Däremot kan väl flera alternativ vara rätt/fel. JA FYFAN VA JA HAR ÅNGEST FÖR KOMPETENSPROVET PERKELE!

Gogglade just på kompetensprovet, å jag tror vi har precis som svenskarna, att det är 10 delmoment i provet, å du får ha max 2 eller 3 fel per moment. Alltså skriver du allt rent, men har lets say 3 fel i ett moment om max tillåtna fel är 2, då e du körd. På torsdag skriver vi kompetensprovet, hoppas jag skrivit c-teorin före det. 28e kör jag upp, det är oxå lite nervigt, då ja faktiskt klåpa mig sist på hastigheten på en väg... Bara för att man e van me att köra på ett visst sätt, så tänker man inte på det...!!!! Fast lärarn sku väl ha sagt/gjort nåt om han tvekat på att man sku klara uppkörningen...  Så nog har man lärt sig en hel del på körningen, från första gångerna ja tänkte "det här måste ja tänka på när jag kör upp", så har nog sakerna (man ska tänka på) minskat tills nu senaste gång. Som sagt bara hastigheten nu som ska fastna i skallen, men har 1,5 körgång kvar ännu! De där med att stanna vid skyddsväg om de står en parkerad bil har nog fastnat så gott som, å de där me att korsa spärrlinjer. Och ordentligt avståd till parkerade bilar, som han vi kör upp me tydligen är väldigt tarkka med. Backningen är inget problem för mig, å int torde lastbilsgenomgången vara nåt problem heller! Själva körningen blir väl ca 30 minuter totalt. 

Jonej, int börjar jag alls bli nervös int. Varför det då? Jo för att det kostar en hel slant eller två om man failar. Ja, nu hitta ja på ajovarma, körprov för lastbil e 90 euro, kompetensprovet 80+80 euro (om vi ska skriva bägge delarna?!) samt teoriprov 28 euro. 

Nåja, ska nog öppna böckerna idag, men behöver nog kanske sova nån timma först innan ja börjar på ;D Lär vara lönlöst å försöka läsa då ja bara orkar ha ett öga öppet åt gången ;D 

En dag i taget så ska jag nog överleva dehär. Tyvärr blir ja ju påmind då jag måste plugga. Hade jag kunnat göra som med återkontrollerna hade de inte varit något problem, men som sagt, måste plugga till det här oxå, vågar inte ta det på talang. 


Är det btw nåt ni vill läsa mer om?! (eller mindre?) Tänkte slänga ihop en liten poll, men jag kanske inte kommer på alla grejjer jag sku kun skriva om, så ifall inte alternativet finns, så finns de ju flertalet sätt att ge önskemål. Aldrig tänkt på att fråga vad folk vill läsa om?! Å andra sidan är ju int den här bloggen direkt inriktad på något speciellt heller! :) Och jo, man kan klicka i flera alternativ!

Det här var ju lite jäkla förargligt. När jag gjorde pollen så syntes int texten med den transparenta färgen som var, å textfärgen kunde inte ändras (och den var int heller grå). Men ändrade jag bakgrundsfärg i gadgetarna så kunde ja justera färg i pollen oxå. HMPF. Nåja, ni får stå ut med det utseende tills pollen är färdig. 


Så jävla lyckligt!

Jaa. Jag gick hem med ett stort leende på läpparna!

Magen krångla inte det minsta, blev inte alls dålig! Så skönt när man kunde festa till lite utan att få ont i magen! Dessutom favoritbouncern på jobb, favoritDJn som spelade min låt, allt var så jävla perfekt ikväll. Kom erbjudanden från höger å vänster... !

Ja, vad säger man... Jag kan lugnt medge att jag inte e helt hundra nöjd med mitt utseende atm, men jag hade lite stressig tid när ja pluggade å det visade sig genom att jag inte orkade ta hand om kroppen. Vi jobbar på det. Men trots det, så handlar ens utseende om 95% attityd.. (tror de var 95 eller 90.. Tracey Cox har nog koll på det där).

Efter en väldigt bra början på kvällen så var jag så jävla nöjd å glad, stod med ett leende mest hela tiden å njöt av tillvaron. Hade varit sådär lagom full på förfesten å hann bli sådär lagom nykter tills jag sku gå hem. Den här nöjdheten spegla av sig på mitt utseende... Men å andra sidan, finns det nåt attraktivare än en självsäker person som inte är dryg?!

Att själv kunna tänka "jag är så jävla bäst" å faktiskt ha den känslan, den önskar jag alla som mår de minsta dåligt, som inte är nöjda, som har dåligt självförtroende. Jag har själv varit på botten för många år sen, i know that feeling. Inte har ja den feelisen varje dag att ja e bäst, men nu.. just nu e nog livet på topp!

Min parfym gjorde än en gång sitt jobb, när granberg kom sniffandes i nacken på mig haha ;D Jag vet att den funkar bra på mig, Slode blev som tokig varje gång ja hade den, å stod å sniffa mig i nacken hela tiden ;D (han var en av dom få som erkände det öppet.. å så en annan typ som påstod att alla karlar ville sitta brevid mig "för du luktar ju så jävla gott..." ;D ...)

De här e en orsak varför jag e så tacksam över cancern. Cancern gav mig det här i utbyte för det helvete jag fick genomlida och det helvete jag fortfarande genomlider hälsomässigt. Den där känslan "-varför behöver jag bry mig? Nej jag behöver inte, ingen rår på mig"...

Att en vädur är en egoist å ledordet är "Jag" är ju ingen nyhet, men att faktiskt älska sig själv så mkt så man är så gott som den viktigaste personen för sig själv. Missförstå mig rätt, min familj och mina vänner är oerhört viktiga. Väduren tar trots allt en kula för sina nära å kära..

Jaa, det här är en kväll jag kommer att leva länge på.. ! Utan tvekan!

lördag, januari 18

Taggar!

Försökte sova före middan å försökte sova efter middan, men nejfan kroppen spänd som tusan. Jag sku måst börja me meditering eller nåt -.- Jag vet att jag e way too excited to sleep, men ändå asigt trött. Nåja, kom just ur duschen å koka en turbokaffe åt mig å taggar me Avicii - Hey brother (seriously ja blir int led den låten...!)

Heeeeeeeeeeey brother... ! *yla*


Började osökt tänka på min älskade älskade bror.

"What if Im far from home, oh brother i will hear you call"

Man får säga vad man vill om syskonkärlek. Men den som har ett syskon å har ett special band vet nog vad ja menar. Man får tro precis vad man vill, men den dagen min bror skrotade, samma tid, långt långt ifrån där olyckan hände, vaknade jag med ett ryck. Hela den dagen gick jag nervig, såpass att mina skolkamrater frågade vad som hänt. Följade dag ringde min far å berättade vad som hänt.

Oavsett hur gamla vi blir, så kommer jag alltid att vara hans lillasyster.

Kunde inte låta bli å småle när vi var på hans 40års kalas å vi satt i samma soffa, å hans fru for efter kameran å sa att hon måst ta en bild, de händer inte ofta att vi sitter i samma soffa inte :D

Nåja, tanken var ju inte att bli sentimental nu inte, utan att tagga som faaaen! :D

(jo, jag vet, ni får den igen)


Härkas...!

Jag insåg att jag snart fyller år... (nåja, 2 månader kvar.. ) va gammal jag blir! Snart är jag närmare 40 än 30! Nåja, några år kvar, men herregud ändå!

Ikväll ska jag på en inflyttningsfest, blir nog bra det här. Tror dock inte jag super nåt, måste väl spara lite cash till klassmiddan. Marie ville t.o.m att vi sku fara ti mellen ikväll, men får se hur ja mår då. Sist gick de ju inte så bra när jag fick så förbaskat ont i magen... :( Å ja, sist så gav vi upp köandet... ! Var ju på juldan så :P

Tänkte som sagt idag fara me paps å fixa hans nya maskin, han ska ha nå lampor på den å liknande, tänkte ta med lastbilsboken å försöka plugga lite tillika, kanske lär jag mig lite mer om hjullastare oxå... ? Hade sökt praktikplats på snöbloms, men det gick inte då dom sku lägg släpen på kassettbilarna nu å börja köra aska ti ekorosk eller roskgräven.. å de sku håll på ti sommarn... :/ Rundell tyckt de va lite tråkigt, iom att det förmodligen sku ha varit en rätt mångsidig praktikplats, hade säkert fått köra både dumper å hjullastare....

Läste på maskinisten på fejjan om nån som ville starta eget inom entreprenad, men alla avrådde honom för att det är en hård bransch. Visst, den är ju pressad nu, men om man ser tex på Snöbloms, som är ett familjeföretag, inte har de gått riktigt dåligt för dom inte. Om vi ska köra lite historik så startade Sjöbloms i mitten av 50-talet, och började med virkestransport med häst och traktor.

Idag har Snöbloms 69 maskiner, vilket jag inte tror stämmer, eftersom det köps å säljs en del maskiner, men det är det enligt hemsidan. Tror antalet anställda ligger på 35-40 st. Inte har det gått riktigt dåligt inte. Senaste arbeten dom gjort är ABC i jeppis och grunden ti nya brandstation..

Kärt barn har många namn sägs det ju oxå, jag döpte om dom till Snöbloms (dom heter alltså egentligen Sjöbloms Gräv), eftersom farsan sköter snöhanteringen vid hamnen. Farsan brukar kalla dom sjöbloms sprättrapa, eftersom de e de dom gör, sprättar rapa. Dom hade även nyligen köpt en grön hjullastare, så då blev det Grönbloms ;)

Ja just de ja, fick ju vara till RM-trucks igår. Konstaterade med Rundell (alltså vår "klasslärare" nu efter nyåret) att man borde fara dit på sommarn å gå å kika, verkligen intressant att se. 11 Ha med bara skrotade lastbilar i princip.. Nåjo dom säljer ju vidare såna som int e totalskrotade osv. Bl.a Konginkangasbussen (står på finska, svenska å engelska) finns där ännu.


Så ser bussen ut från framsidan... Alltså inte mkt kvar.... Ruskig dödsolycka :( 
Men vi kollade även på lastbilshytter där föraren haft änglavakt, vid en hytt frågade en annan elev om chaffisen nog klarade varpå han som berättade sa "-Han har skrotat lastbilar 2 gånger, å vi trodde nog han skulle sluta köra efter denhär gången, men han stukade bara foten i denhär olyckan".. 

Däremot vid vissa hytter behövde man inte ens fråga... Tyvärr. 

Oho, nu ringde paps å fråga om ja sku kom me, 10 före 7. Har ju int ens hunnit me mitt morronkaffe, men han sa att ja får ringa när ja e klar så kommer han efter mig. 

Nåja, hur som helst, söker man reservdelar är det ju nog RM-trucks man ska vända sig till, dom har bannemig ALLT. Typ 400m lagringshyllor för reservdelar. 
Han berättade oxå (att snubben som visade oss runt) att vissa utomlands ifrån är med å demonterar lastbilarna, och kan vara riktigt vidskepliga.. ! Nå sydamerikaner hade varit med å demontera en lastbil när pannbenet från en människa hade trillat på golvet, dom vägrade gå nära den lastbilen igen. Något man får räkna med att händer på sånhära ställen. Tyvärr väljer ju många att köra kamikaze mot lastbilar. Vilket är helt idioti enligt min åsikt, man förstör inte bara sina anhörigas liv, utan man förstör även en totalt okänd persons liv, som dessutom får böter för det!! SÅ TÄNK PÅ DET OM NI E TRÖTTA PÅ LIVET PERKELE! 


fredag, januari 17

Det verkar ordna sig..

Det är nog inte meningen att jag ska köra lastbil som yrke tror jag. Jösses vad allt möjligt har krånglat.. 

Har verkligen varit upp å ner hela jag idag. Trots att man e stark, så kan även den bäste bryta ihop ibland och jag fick nog litet mental breakdown idag... Varit lite för möe me allt sjukhusståhej.

Ska 22a å träffa kirurgen, 29e igen ti läkare i annat ärende, sen då eventuellt operation oxå. 

Men för att få tänka på lite annat ska ja me paps i mön å fixa hans nya maskin som kommit idag. En sprillans ny hjullastare. Blir att börja plugga i helgen nudå, å på måndan iväg å boka tid till teoriprovet. Sen på torsdag skriver vi kompetensprovet, det är jag mest bekymrad över. 


Måste medge att jag suttit å läst lite kroppspråk nu igen, börjar bli så himla längesen jag fick studera ett exemplar. Alltså med objektiva ögon. Läste om det här med personal spaces och herregud va jag kan fnissa åt det, mitt personal space är nog typ 3m eller nåt sånt :D En armslängd ÅTMINSTONE (...för att dom inte ska få en rak höger i nyllet...) 


Hmm, borde mäta min arm å se hur lång den e :P Ja, det där 1,2m kan jag väl hålla med om, men jag tror nog mitt personal space är större än 45 cm. Jag gillar verkligen inte att ha folk nära mig, borde testa lite dethär. Sällan reagerar man ju när man stiger undan, har nog bara hänt mig nån enstaka gång att jag reagerat. Får bli måndans projekt :) 


;)





Den här bilden börjar ju bli mer realistisk hur jag känner det, jämfört med den övre... Det som är friend zone ovanför mjaah... Hittade dessutom en rätt så intressant text...

"3.5. Kroppskontakt
Vem vi berör, när, var och hur. Alla människor har ett personligt revir. Framstående vetenskapsmän har kommit fram tillatt det finns fyra olika kategorier av personligt revir.

Den intima zonen: Räknas från vår kropp och 50 cm utåt. In i denna zon släpper vi bara vänner, släktingar och andra närstående. Dessa får bara röra sig i den yttre delen av zonen. Endast föräldrar, kärlekspartners och mycket nära vänner får lov att röra vid oss. Vad beror detta på? När någon kliver in i vår intima zon reagerar kroppen på intrånget. Hjärtfrekvensen ökar. Adrenalinhalten ökar. Större mängd blod pumpas ut till hjärna och muskler. Detta betyder att kroppen förbereder sig på att reagera. Antingen att fly eller att kramas. När t.ex. en läkare invaderar vår intima zon, i kraft av sitt yrke, kan det upplevas som mycket påfrestande. I den situationen kan vi inte öppet visa våra grundläggande reaktioner och kan inte agera vare sig genom att fly eller kramas. Zon 2, 3. 4 sträcker sig från 50 cm från vår kropp till över 4 meter. Detta styrs av vår relation till övriga människor och till var vi befinner oss."

Här står det 50 cm, så antar att det då varierar lite. Men det som nämndes här, om läkare, det kan jag skriva under på, och alldeles färskt dessutom. När jag var på ultran låg jag ju förstås... Efter en stund märkte jag att kroppen nästan krampade för att jag legat å spänt varje muskel i kroppen, å tvingade mig själv att slappna av, DET ÄR INTE FARLIGT även om det var jäkligt obekvämt. 

En kille i klassen kommer ofta väldigt nära, säkert är det okej för honom, men de fanimej inte okej för mig. Däremot en äldre kille, där funkar det bättre utan att ja flyttar mig undan... Tror jag iaf.. ?! Det finns ju helt enkelt personer där man klickar direkt, å nu menar jag inte på nåt romantiskt eller sexuellt plan, utan helt på vänskapligt plan. 

Men det som jag finner lite knepigt är att man ofta accepterar ett närmare område när man går än när man står stilla, vad månne det kan bero på?! Är det för att man redan då är i "flykten" ? 

Nåja, börjar bli alldeles för trött för att orka mera nu...