fredag, januari 24

Studiebesök, sjukhus å körning.

Jepp, studiebesök på förmiddan, ekeri å freshen. Ska bli riktigt intressant...! Sen måst jag i nå skede hinna ringa till sjukhuset där mellan 9-10 för att se om jag e inplanerad nåt på dagkir ännu. Jag gillar som sagt inte att vänta.. !

Och vad som känns ännu tradigare just nu, är att jag ska ti sjukan på ett annat besök på onsdan! Håhå, då ska ja träffa läkare angående remissen från vasa inre med. Det känns lixom lite.. ja vet int.. man springer en gång i veckan (åtminstone) ti sjukan av olika orsaker.. !

På eftermiddan ska jag å köra sista 4h-körningen före uppkörningen, vilket är lite surt på ett sätt, man missar ju logistikuppgiften vi sku fortsätta med. Bläää :( Nu får jag int bevisa att jag e haj på de där.. ! (tävlingsmänniskan....jej) Så det är jag faktiskt lite grinig över... :( Sku jag ha haft tid och ork igårkväll sku ja ha slängt ihop en, men då ja var så himla utmattad efter att man varit spänd för provet.


Jag har btw testat lite dehär med ögonkontakt å personal spaces. Inte så mkt, men lite.
En tidigare lärare vi har haft rätt mkt, å jo, han var attraktiv, han var en jäkel på ögonkontakt. Alltså så till den milda grad att vi höll den såpass länge så jag blev obekväm, å sen ännu lite till! Huhhu, jag utmana riktigt mig själv på de där, å jestanes va det var jobbigt. Jag funderade redan då om det har något med hans lärarroll att göra, att han är så intensiv i blicken. Om de lixom är ett knep i studiesammanhang?!

Sen har det varit ytterligare med 2 andra elever, där det gått så långt att jag kom till -okej, NU känns det jobbigt- med ögonkontakten. Försökte googla fram nån "normal tidsmässig längd" på ögonkontakt mellan personer som är vänner, som funkar bra så att säga, Nu hitta ja lite...!

"He recorded the average gaze length to be 3 seconds and the length of a mutual gaze was 1,5 seconds". 

Ja, där ser man. Alltså om man tittar på nån som inte tittar tillbaka så var genomsnittslängden 3 sekunder, å ögonkontakt 1,5 sekund... Så förstå då om ja tyckt de va lite jobbigt? :D Alltså härkas, bara 1,5 sekund?! Å ögonkontakten med läraren kändes som en halv evighet?!

Nå om vi återgår till dessa 3 personer jag testat med, läraren först, han höll ju sig på behörigt avstånd, så där var det bara knepigt med ögonkontakten som var absolut intensivast! Person 2, som gärna ställer sig lite för nära, å som jag inte helt riktigt gillar/litar på, jag får helt enkelt känslan av att han söker nån sorts bekräftelse. Han svassar runt en som han sku ha myror i brallan. Många gånger sku ja ha lust ti ta i honom å säg "STÅ STILL!" ;D Den här killen är rätt ung, man kan ju fråga om de handlar om att söka sig till auktoritära personer...  Person nr 3 som killen nr 2 pratar mkt med, är oxå en "lugn å stabil typ".

3e personen går det helt bra med, förutom att ögonkontakten känns lite jobbig där med, för att den blir för länge, men han håller sig på ett bra avstånd han oxå. Ja gillar att diskutera med honom, å känner förtrorende, så där e de helt okej! Avståndsmässigt då alltså!

Det som jag åtminstone upplever med dessa 3 är att det är JAG som vänder bort blicken först. Alltså jag pallar inte ögonkontakt! Obviously ;D (aspergers?)... Inte heller gillar jag när folk kommer för nära, å än mindre kroppskontakt! En kram av en god vän, no problems, att nån petar i mig som ja int känner - and i becomes the ninja!

En 4e person i klassen då, en rolig typ, helt okej, kommer bra överens me honom, han e såndär skämtsamt kroppslig, alltså int alls rädd för kroppskontakt. Han kan tex komma å sitta brevid en å tryck sig upp efter en å säga "heeeeeeeej" med en halvlöjlig röst. Helt okej, för han gör det så överdrivet...! Men ingen ögonkontakt som känns jobbig där!

Ska nog bli intressant då vi far på studiebesöken idag, då man får studera andra vs andra i rörelse.. Hur ställer dom sig, vem vänder dom sig mot, osv osv osv.



Pratade med min älskade vän Brian igår från NZ. En som jag e väldigt tight med! Jo, jag kan nog säga att jag älskar honom, han e nog mitt allt. Men inte romantiskt sett. Han e lixom bara mitt allt. Inte är han som en bror, men... ja, jag kan inte lägga fingret på det. Han var lite bekymrad då jag sku på operation, jo, vi berättar såna saker åt varann. Men ja sa nog att inte behöver han oroa sig, jag e inte orolig så då behöver ingen annan vara det heller ;D Ja just de ja, de e han som kallar mig Sexy Legs.. ;D

"Brian:
I guess with what you been thru it's just another day"

Precis så är det. Sen 2005 har jag varit på 4 operationer, varav den senaste var så sent som 2010. Så jag börjar göra det här på rutin nu. Det enda som är lite bättre den här gången är att dom inte kapar genom nån muskel tackolov! Å att det är vinter! Dom skiter fullständigt i om de e rötmånad när de e frågan om cancer, å det fick jag erfara på ett negativt sett 2010. Men de sluta ju lyckligt det oxå... även om jag hade ett öppet sår i över en månad å åt en antibiotikakur som hade kunnat däcka en häst!





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar