onsdag, januari 29

Packa pappas kappsäck...

.... eller åtminstone plock ihop de ja ska ha med mig i mön. Dvs ladda upp plattan å flytt över en ljudbok på mp3 spelarn...!

Morgonens läkarbesök gick riktigt bra, mkt vettig läkare. Tyvärr slutar hon om en vecka... (Nåja, hon sa att hon sku se till att jag får komma till en läkare som tar tag i det... )

Vi gick igenom steg för steg det som stod i epikrisen (?) och diskuterade utifrån det. Sa även om hypotyreos å just de att jag blivit runtslussad från ställe till ställe. Fysioterapin sku hon kolla upp vattengympa om de sku funka me tanke på ledvärken, sku inte bli så stor belastning på lederna då åtminstone. Å ja, de var en massa, blodtrycket sku ja mäta 3 ggr om dan i 2 veckors tid, skriv ner på lapp å lämna in, sen sku dom ta ställning till om ja behöver nå form av blodtrycksmedicin.

Sen på inremed så tänkt ja börja bli lite arg.... Iom blodtrycket som var lite väl högt nu, vilket jag helt klart förstår, herregud dom senaste 1,5 veckorna, så inte undra på. Nå, då de va nå på gränsen sådär så sku dom väl ha vila ha mig över natten kvar å ja sa att de går nog int (då om nånsin steg ju blodtrycket!). De får dom si sig nån annanstans. Nå, de sluta me att hon ringde å kolla med anestesiläkaren som ok:ade det utan problem, eftersom jag inte har några andra sjukdomar!

Jag förstår ju att dom måste informera om standardprocedurerna, men jag sa uttryckligen att jag har genomgått den här sortens operation 4 gånger förut.

Nej, jag ska ta de en annan väg. Jag fick börja med att fylla i papper. Vikten skrev jag inte i, för det visste jag inte... Sen kom frågor om hur jag mått efter tidigare operationer, å iom att jag mått olika så skrev jag på nån rad där under att jag mådde illa dom 2 första, men dom 2 senare hadd ja int nå problem med. Så frågar hon "har du mått nå illa efter nån operation?" (när hon satt med pappret framför sig).... Ni ser ju vart dehär leder.

Nå, så sa ja att ja vet int viken sådär helt hundra, å de e ju rätt avgörande me tanke på mängden narkosmedel å bla bla bla, så hon hade en våg där å jag sa uttryckligen "Jag vill inte veta...!" "-jaha, nej du väger si å så mkt"... Nåja, då kokade ju håret vid det laget redan...

Kilona som vågen visar är inte relevant för mig den dagen jag tar itu med det problemet. Det kan enkelt bevias med den PTn vi hade häromdan, som hade oss att gissa hennes vikt. Hon var nu nå närmare 170 lång eller nå på 165+ eller nåt sånt, å smal som synden, å dom flesta gissa runt 54-55 kg, jag å JO gissa på över 60 (jag visste själv att när jag var någorlunda vältränad å någorlunda smal, vägde jag 64 kg), resultatet var 74 kg. (Ni kan kolla in bellaspalett.blogspot.fi om ni vill se hur 74kg muskler ser ut).

Så jo, då redan va ja ju rätt förbannad. Sen kom det där med att bli där över natten då... Och att jag har genomgått 4 likadana operationer förut. Hon berättade då att det sys med smältande stygn, att de ska nog inte bli så mkt ärr kvar, SER JAG UT SOM JAG SKU BRY MIG I ÄRR? ÄR DET SOM OM DE SYNS BRA PÅ MIG ELLER? LA JA INT UPP BILDER HÄROMDAN PÅ ÄRR FRÅN TIDIGARE OPERATIONER SOM KNAPPT SYNS?! Herregud.

Såna grejjer som var bra som hon påminde mig om, var de här me att inte duscha inom första dygnet (även om jag VET, tadaaaa, att jag kommer att få en 2 sidig information om sårvård efter operationen!!) att om man blöder mkt, så kanske dom byter förband innan man åker hem, här sa jag defacto inget, för jag orkade helt enkelt inte längre, men jag vet oxå av TIDIGARE ERFARENHETER att jag har förbaskat bra läkekött, när jag bytt första sårplåstret har det varit frågan om en tumnagel-stor blodfläck.

Men det gick lixom int hem nånting av det jag sa.

Det var så obvious att hon 1) har haft trauma efter en operation, 2) aldrig blivit opererad. Ja satt lugn som en filbunke (trots att ja kokade inombords) å brydde mig inte nämnvärt i hur det kommer att se ut, vilka sorts stygn dom använder bla bla bla. Jag behövde relevant information 1) när ska ja va där? 2) när ska ja senast äta? 3) va de så att ja sku duscha samma dag? 4) får ja ta med mig plattan för att fördriva tiden?

Det var ungefär det jag behövde veta inför det här.

BAH!



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar